Minuter
Plus
Publicerad
August 30, 2022

4 tips för att få HR och marknad att bygga varumärke tillsammans

Olika team arbetar med varumärke och kultur, men de är två sidor av samma mynt
Författare
Line Thomson
Grundare, CEO & Senior People Partner
Gå med i nyhetsbrevet
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Dela

Varumärke och kultur är två separata dimensioner som ofta drivs av separata team. Detta är problematiskt eftersom många företag inte inser att varumärke och kultur är en del av samma process. Så varför är varumärkesbyggande och kultur en del av samma process?

I de flesta organisationer drivs varumärkesbyggande av marknadsavdelningen medan kulturprojekt drivs av People (HR)-avdelningen. Ofta kommunicerar dessa två kontinuerliga projekt (och deltagare) lite eller inte alls med varandra, och det beror på att de uppfattas som separata projekt. Detta går emot vår vision om vad varumärke och kultur är och hur de kan förstärka varandra. Vi tror att ett varumärke bestäms av kultur och att korrekt visning av ett varumärke kommer att förstärka den interna kulturen. I den här bloggen kommer jag att bedöma de två ämnena och visa hur de flätas samman.

Branding

Varumärke är en integrerad del av marknadsföring. Varumärke är ett sätt att styra hur omvärlden uppfattar ditt företag och hur de interagerar med ditt företag. Varumärken kan vara väldigt personliga, väldigt stilrena, väldigt edgy, väldigt transformativa, you name it – och det finns där ute. Smakerna från olika märken är oändliga, vilket inte är förvånande eftersom varje företag försöker sticka ut från mängden genom att skapa sin egen unika identitet. Det är därför det inte är förvånande att marknadsavdelningar fokuserar på att skapa en egen "varumärkesidentitet" komplett med egna färger, värderingar, berättelser, slogans och andra komponenter för att skapa ett eget distinkt varumärke.

Även om det är viktigt att skapa ett distinkt varumärke är det nästan lika viktigt att kommunicera detta varumärke till omvärlden. Du kan ha en vacker varumärkesidentitet, men om ingen vet om det, då är det praktiskt taget värdelöst. Med andra ord måste du göra konsumenter/potentiella kunder medvetna om ditt varumärke. Denna del av marknadsföring kallas, inte överraskande, "varumärkeskännedom" som i princip fokuserar på alla olika kanaler genom vilka du försöker informera världen där ute om din varumärkesidentitet.

Som du kan föreställa dig är det enorma uppgifter, inte bara att definiera ett starkt varumärke som verkligen sticker ut och övertygar konsumenter/potentiella kunder, utan också för att sedan få ut ditt budskap. Det är upp till din marknadsavdelning att korrekt formulera och distribuera budskapet som ditt varumärke vill förmedla.

Kultur

Nu övergår vi till kulturen. I sin kärna är kultur kombinationen av alla individuella värderingar och beteenden hos människorna inom ditt företag. Detta påverkas delvis av dina organisatoriska värderingar, men också av individuella övertygelser. Kultur är därför inget som man helt kan kontrollera, man kan bara delvis styra den. Med varje ny person som går med i ditt team, eller varje person som lämnar ditt team, förändras din kultur delvis. Så i någon mening är kultur något du inte kan kontrollera. Däremot kan du stimulera vissa beteenden och demotivera andra. På så sätt kan du flytta kulturen i rätt riktning.

Din kultur avgör mycket på hur dina medarbetare kommunicerar och beter sig internt, men också hur de kommunicerar och beter sig mot omvärlden. Dels avgör därför din kultur hur omvärlden uppfattar ditt företag och ditt varumärke. Detta antyder hur kultur och varumärke är mycket sammanflätade.

Samma mynt

Så hur är kultur och varumärkesbyggande en del av samma process? Tja, helt enkelt är varumärkesbyggande en process som avgör hur du uppfattas i omvärlden och kulturen avgör hur dina anställda interagerar med omvärlden. I grund och botten är de därför båda en del av samma process: interaktioner med omvärlden.

En organisation är dess folk. Jag tror att varumärkesbyggande bör börja med att bedöma din interna kultur. Du måste först veta vad din interna kultur står för innan du kan skapa ett varumärke därefter. Varför? Enkelt: konsistens. Till exempel: du kan skapa en vacker varumärkesidentitet som talar om hur kundfokuserad din organisation är, men låt oss anta att dina anställda är snarare mer fokuserade på att skapa de bästa produkterna (produktfokuserade). Om din kund interagerar med dina representanter, som har en annan attityd än vad ditt varumärke annonserar, kan detta göra dem besvikna eller upprörda, eller ännu värre; det kommer att göra din varumärkesidentitet tvivelaktig, föga övertygande eller till och med otrolig.

Å andra sidan, att ha en varumärkesidentitet som inte överensstämmer med den interna kulturen orsakar också vissa problem. Du kommer snart att upptäcka att dina anställda inte tror mer på det budskap du förmedlar till dina kunder/klienter och att de blir missnöjda över att företaget verkar bli mer och mer ur kontakt med sina egna anställda och den interna kulturen . Detta kan leda till olycka, improduktivitet och till och med med människor som ringer sig sjuka eller slutligen lämnar företaget.

Så vad ska man göra?

1. Ta reda på vad din kultur är.

Som med alla kulturprojekt är det första steget att bedöma din nuvarande kultur nyckeln. Försök att använda medarbetarundersökningar för att ifrågasätta dina medarbetare vad de värdesätter i sitt arbete, hur de känner sig knutna till sina kollegor och vad som motiverar dem att komma till jobbet. Fråga dem hur de kommunicerar mot varandra, om de känner sig fria att säga ifrån under möten, om de värdesätter kreativitet, hur de upplever ledarskapet; och många andra frågor. Försök ta reda på hur de fungerar (tillsammans) och vad som motiverar dem att arbeta (tillsammans).

(valfritt) 2. Motivera önskade beteenden/demotivera oönskade beteenden

Om du märker att det finns många oönskade beteenden, bör du försöka motivera önskade beteenden och demotivera oönskade beteenden. Använd workshops, brainstormingsessioner och tidiga användare för att hjälpa människor att se hur individuellt och gruppbeteende påverkar varumärket på ett positivt (eller negativt) sätt. Ta fram deras önskan att bygga en stark unik kultur och varumärke. Under dessa sessioner bör du få en bättre enhetlig bild av vilka beteenden alla vill motivera. Detta är också tillfället att ta den ledande rollen och föra människor i rätt riktning för att börja anta önskat beteende.

Från dessa sessioner ska du också kunna förverkliga organisatoriska värderingar. Att arbeta nerifrån och upp: individuella beteenden kan generaliseras i ett par delade attityder, som i sin tur kan generaliseras och lyftas fram i organisatoriska värderingar.

Glöm inte att organisatoriska värderingar föreskriver beteenden. Det här är saker du gör. Därför bör dina organisatoriska värderingar vara genomförbara.

3. Skapa en varumärkesidentitet som är i linje med din kultur och främja den.

Nu när du har tagit reda på vad din interna kultur står för är det dags att skapa en varumärkesidentitet kring den. Det här är din marknadsavdelnings uppgift, men de måste fortsätta koppla sina meddelanden till den interna kulturen. Om det inte stämmer överens, då säger du en sak medan du gör en annan. När din varumärkesidentitet är etablerad och anpassad till din interna kultur, känn dig fri att marknadsföra den på vilket sätt du tycker är lämpligt.

4. Fira, fira, fira!

Jag förstår inte varför företag fortsätter att glömma detta steg. När du har skapat rätt kultur, rätt varumärkesidentitet och du har börjat marknadsföra den, fira detta med alla inblandade! Presentera resultaten, visa det nya polerade varumärket och hur du marknadsför det mot omvärlden. Medan du presenterar detta för dina anställda, påminn dem om hur viktigt deras bidrag var i den kulturella bedömningen och hur de också har skapat sitt varumärke. Det är lika mycket deras prestation som det är din marknadsavdelnings prestation. När allt kommer omkring är ditt varumärke ditt företag och ditt företag är ditt varumärke. Alla bidrar till det, så varje individ är nyckeln. Få dina medarbetare att känna sig delaktiga i denna resa och få dem att känna att de har bidragit till denna process. Detta kommer att förbättra din övergripande kultur, interna atmosfär och anslutning mellan dina anställda.

Sammanfattningsvis

Varumärke och kultur är en del av samma process. Kultur är en integrerad del av varumärkesbyggande, och du kan inte skapa ett solidt varumärke utan att först förstå din kultur. Därför skulle jag hävda att varje varumärkesprojekt bör anpassa sig till den interna kulturen. Om ditt varumärke inte stämmer överens med din kultur blir det föga övertygande och otrovärdigt i längden. Vill du byta varumärke? Eller vill du finjustera din varumärkesidentitet? Börja titta mot din interna kultur och du kommer att hitta din vägledning för hur du kan förändra ditt varumärke och den övergripande uppfattningen av ditt företag till det bättre.

Att skriva ett CV kan kännas som en utmaning, men med rätt strategi kan du skapa ett som verkligen sticker ut. Förutom att finjustera innehåll och design, så kan även AI användas som bollplank - inte som genväg.

Att skriva ett bra CV kan kännas överväldigande, men det behöver inte vara det. Oavsett om du är ny på arbetsmarknaden eller en erfaren yrkesperson som letar efter nästa utmaning, kan du göra ditt CV till en kraftfull marknadsföring av dig själv. Här är sex enkla, men effektiva tips för att skriva ett bra CV - och öka chanserna för att få en intervju.

1. Anpassa ditt CV utefter arbetsgivaren

Att anpassa ditt CV för varje specifik roll är nyckeln. Gå igenom beskrivningen i jobbannonsen noggrant och framhäv de erfarenheter och färdigheter du har som matchar vad arbetsgivaren söker. Använd nyckelord från annonstexten och se även över företagets värdeord. Det kommer inte bara att imponera på rekryterare, utan också göra att ditt CV lättare passerar genom automatiska urvalssystem (ATS).

2. Visa dina prestationer med siffror

Det räcker inte att bara lista vad du gjort, visa även på effekterna av dina prestationer. Istället för att skriva "Ansvarig för sälj-teamet", skriv om till "Under 2024 ledde jag ett sälj-team på 10 personer, där jag hjälpte teamet öka försäljningen med 25%". Siffror och konkreta resultat gör dig mer trovärdig och övertygande.

3. Lyft fram relevanta projekt och uppdrag

Många undviker att ta med projekt, frilansuppdrag och konsultarbete i sina CV:n, men dessa kan få dig att sticka ut. Beskriv kortfattat din roll, vad du åstadkom och hur det bidrar till den roll du söker. Detta är särskilt viktigt för jobb inom tech och konsulttjänster.

4. Skapa ett starkt personligt varumärke

Ditt CV ska spegla vem du är som yrkesperson. En tydlig och summerandeprofiltext i början kan hjälpa dig att sticka ut. Beskriv dina unika styrkor, vision och varför du är den perfekta kandidaten. Säkerställ att denna beskrivning matchar ditt varumärke på LinkedIn, eftersom rekryteraren sannolikt kommer att kika på den.

5. Glöm inte bort visuell design

Ett välorganiserat och lättläst CV underlättar rekryterarens arbete och får dig att framstå som strukturerad. Använd tydliga rubriker och håll varje erfarenhet koncis med ett par meningar. Dessa enkla justeringar kan göra ditt CV mer professionellt och lockande. Lägg gärna tid på en kreativ layout, men kom ihåg att det är innehållet som är viktigast.

6. Använd AI - som bollplank

AI-system som ChatGPT, Copilot eller Claude.ai kan agera bollplank, ge dig feedback och ta reda på vad du behöver mer eller mindre av. Däremot avråds du att låta AI skapa hela ditt CV från grunden. Det är lätt för rekryterare att upptäcka om ett CV är skapat av dig - eller av ett AI-system. Låt AI förbli ditt bollplank och se till att du har koll på innehållet.

Frågor du kan ställa din chatbot:

  1. Agera rekryteringsexpert - vad är de 3 mest kritiska förändringarna jag behöver ändra på i mitt CV? 
  2. Analysera arbetsgivarens hemsida, hur kan jag anpassa min erfarenhet (bifogad) för att matcha deras kultur & värderingar?
  3. Vilka frågor tror du en rekryterare kommer ställa till mig? Ge inspiration till konkreta svar och anpassa dessa efter jobbannonsen (bifogad).

Genom att följa dessa sex tips kan du förvandla ditt CV till ett kraftfullt verktyg som ökar dina chanser att få drömjobbet. Oavsett var du är i din karriär så är det viktigt att hålla ditt CV uppdaterat och anpassat till varje jobb du söker. Vill du få mer inspiration kan du läsa vårt inlägg om hur du kan skapa de bästa förutsättningarna för att må bra och lyckas på jobbet.

Calle Engström
9/12/2024
Hur mår vi egentligen på jobbet? Trots Sveriges topplacering i lyckoindex ser vi tecken på ökat obehag – särskilt bland unga. Vad betyder det för framtidens arbetsplatser?
Hur står sig Sverige i Global Happiness Index?

Global glädjevåg – men ojämn fördelning
Enligt Ipsos World Happiness Report (2013–2023) uppger i genomsnitt 73 % av människor världen över att de är “very or rather happy”. Trots detta är ökningen långt ifrån jämnt fördelad, och i många västländer – däribland Sverige – ser vi stagnation eller till och med en nedgång.

Global trend: mindre lycka över tid
Ipsos visar att 15 av 20 länder nu är mindre lyckliga jämfört med för 14 år sedan. Det här är en tydlig global trend – vi har blivit mindre lyckliga över tid.

Åldersskillnader i välmående
Intressant nog rapporterar äldre (60+) högre välmående än medelåldern – och 50‑åringar befinner sig i botten vad gäller välmående.

Norden fortsätter glänsa (–men varning för unga)
De nordiska länderna – Finland, Danmark, Norge och Sverige – brukar toppa World Happiness Index, tack vare höga nivåer av tillit, balans och social trygghet. Men det finns en varningsflagga: den yngre generationen rapporterar minskat socialt stöd och känsla av tillhörighet.

Socialt stöd och känsla av tillhörighet är de starkaste faktorerna för lycka

Andra centrala faktorer inkluderar:

  1. Meningsfullhet
  2. Kontroll över livet
  3. Mental hälsa
  4. Boendeförhållanden

Ekonomisk oro framträder som den vanligaste orsaken till olycka – mindre pengar innebär lägre välbefinnande.


Vad betyder det här för oss på Peops och framtidens arbetsliv?

På Peops ser vi tydligt hur dessa insikter påverkar hur vi bör utveckla arbetslivet i Sverige.

Från HR‑fråga till affärsstrategi: relationer och tillit
Skapa arenor för meningsfull gemenskap, tillit och socialt stöd. Att satsa på teamkänsla, peer‑support och trygghet är inte bara ”nice‑to‑have” –utan affärskritiskt.

Prioritera mental hälsa aktivt
Ge struktur för känsla av kontroll, välbefinnande och meningsskapande vardag – särskilt viktigt för yngre medarbetare som i allt högre grad känner social isolering.

Lyfta generationers olika behov
Arbetslivet bör skräddarsys efter var människor befinner sig i livet. Små, individuellt anpassade insatser kan göra stor skillnad för både unga och äldre.

Sverige som föregångare i mänskligt och inkluderande arbetsliv
Sverige ligger redan i framkant – men vårt ansvar slutar inte där. Vi kan fortsätta driva välfärdsmodellen framåt genom att förespråka ett arbetsliv som är empatiskt, inkluderande och lyfter lycka som affärsvärde.


Sammanfattning

Sverige står starkt i Global Happiness Index, men blir inte immun mot globala stagnationer – särskilt bland unga. För att bygga framtidens hållbara arbetsliv krävs att vi synliggör socialt stöd, meningsfullhet, mental hälsa och generations-anpassning som strategiska prioriteringar. Vårt HR-arbete bör därför vara lika empatiskt som det är affärsmässigt. På Peops är det inte bara en ambition – det är vår väg framåt.

Läs hela rapporten här.

 

Line Thomson
8/20/2025
Varför onboarding är viktigt och vad du bör inkludera

Första intrycket är viktigt. Så att vara medveten om det första intrycket av en ny medarbetare i ditt företag är avgörande för hans eller hennes framtida prestation. Det är därför jag i den här bloggen tittar närmare på onboarding.


Att ta in någon i ditt företag är ungefär som att välkomna någon i ditt hus. Som med alla välkomnande är det inte bara en första fika och en kort introduktionsprat. Det är en ständig demonstration av samarbete och tillgivenhet. En bra introduktionsprocess är avgörande för produktiviteten hos din anställd och hans eller hennes integration med teamet. Den omfattar allt från den första lilla introduktionen över en kopp kaffe till de mer formella månatliga en-till-en-mötena. I den här bloggen kommer jag att ge några praktiska råd om hur du kan förbättra din onboardingprocess och integrationen och engagemanget för dina nya medarbetare. Om du tänker: "det mesta av detta gäller inte oss eftersom covid-19-krisen tvingar oss att arbeta på distans", tänk om. Onboarding är nu viktigare än någonsin för att skapa ett välfungerande team, du behöver bara tänka om dina strukturer i en digital fråga. Fler tips om det här.


Handböcker med mera


Låt oss först få det tråkiga ur vägen. Som en del av varje onboardingprocess finns det många praktiska frågor och frågor som din nyanställda medarbetare har. Handböcker är ett utmärkt sätt för anställda att lugnt läsa igenom och hitta svar på sina frågor, under de första turbulenta veckorna av en ny anställning. På samma rad, se till att handboken också har en FAQ, där medarbetaren kan hitta de vanligaste frågorna, bara för att göra det lite lättare för honom eller henne.


Allt behöver dock inte vara tråkiga praktiska grejer. Du kan också inkludera mer intressanta saker i din handbok som:

  • En formulerad version av din vision, mission, strategi, kultur och värderingar.
  • En översikt över dina teammedlemmar, inklusive bilder, praktisk information och roliga fakta.
  • En översikt över dina kunder/klienter och intressenter, och en kort sammanfattning av var och en av dem.

Möta teamet/teamen

Om du vill känna dig som hemma måste du veta vilka som bor i huset. Det är därför viktigt att ha möten med de olika teamen. Nu är det här saker och ting blir lite svåra att definiera. Eftersom företag skiljer sig åt i storlek blir det svårare för dem att involvera alla i processen. Att möta teamet är en process som börjar stort, med många människor inblandade och som minskar med tiden.


Normalt ser processen ut så här:

  1. Ett (digitalt) meddelande om den nyanställde, vem han eller hon är och vad han eller hon ska göra, för hela företaget.
  2. En kort (digital) introduktion av medarbetaren till hela företaget (eller en större del av företaget).
  3. En grundligare introduktion med kollegor från olika avdelningar som medarbetaren kommer att arbeta nära med.
  4. Ett möte med representanter från HR-, Juridik- och Faciliteter/IT-avdelningarna.
  5. Ett möte med medarbetarens (eller hela avdelningen) närmaste kollegor. Håll det här mötet utanför platsen, kanske som ett lunchmöte eller eftermiddagsfika så att teamet verkligen kan spendera lite kvalitetstid för att lära känna medarbetaren. .
  6. En-till-en möten med chefen.


Introduktion och utbildning


När du är klar med att skaka hand, precis som hemma, är det dags att ta en kaffe och sätta dig ner för att prata om lite mer allvarliga saker. I den meningen talar jag om mer grundliga introduktioner om vad företaget gör och hur de gör saker, vad de står för och hur de kommunicerar detta. Employer branding är ett stort ämne i dessa introduktioner och utbildningar. Du måste ge den nyanställda medarbetaren en god uppfattning om vad ditt varumärke representerar och hur detta översätts i hans eller hennes aktiviteter.


Detta är också ögonblicket då en anställd får sin första introduktion till de interna systemen, arbetssätt och kontaktpersoner inklusive eventuella kunder. I den meningen är det bra att ha en utbildning av en högre anställd eller någon från IT-avdelningen för att se till att den nyanställde kan arbeta med de system du använder. Kund- eller intressentmöten är också en stor del av processen. En senior anställd bör ta med sig den nyanställde till introduktionsmöten med potentiella kunder och intressenter så att de får en bild av vem du arbetar för/med.


En annan del av denna process är jobbspecifika utbildningar som kan vara löpande, men som introduceras i onboardingprocessen.


Feedback


Så nu när du har bombarderat din nyanställda medarbetare med så mycket information du kan, är det dags att skörda lite information också. Det betyder: en-till-en-möten med feedback. Det är ofta möten mellan den nyanställde och dennes chef, där båda parter kan ge varandra feedback. Dessa möten bör hållas regelbundet och kontinuerligt under hela karriären för dina anställda på ditt företag. Försök att ha ett sådant möte ungefär varje månad med dina anställda, även deras första månad. Naturligtvis är allt fortfarande roligt och spel då, så det kommer inte så mycket feedback från din medarbetare men försök utmana dem redan då. Finns det verkligen inget som företaget kan förbättra? Hur var det första intrycket? Var det tillräckligt bra? Finns det något som bör förbättras? Kom ihåg att bilden som företaget ger av sina egna anställda ofta också översätts till samma bild som de ger till kunder och intressenter.


Sammanfattningsvis


En bra onboardingprocess är allt från den första handboken till formella möten med kunder och intressenter. Det är en stor process som, om den görs på rätt sätt, kan kickstarta din nya medarbetares karriär inom ditt företag. I den här bloggen har vi gett en kort översikt över allt väsentligt. Om du vill ha en mer detaljerad färdplan för hur en bra introduktionsprocess ser ut, klicka här.


Om du behöver hjälp med att ställa in din introduktionsprocess är det bara att kontakta oss så ordnar vi ett möte för att se vad vi kan göra för dig!

Line Thomson
10/18/2022

Kontakta oss för att

utveckla din arbetsplats

Vi är ett team av ambitiösa och engagerade experter som är redo att vägleda och hjälpa dig inom HR - eller som vi brukar kalla det "People Operations".