Din blogg för kunskap och trender inom HR

Som chef har du ett stort ansvar för arbetsmiljön på din arbetsplats. Men vad innebär det egentligen? Och vad händer om något går fel?

Vad säger lagen om chefens ansvar?

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Som chef representerar du arbetsgivaren och får därmed ett direkt ansvar för dina medarbetares säkerhet och hälsa.

Ditt ansvar omfattar:

• Att förebygga ohälsa och olyckor samt säkerställa en trygg fysisk och psykosocial arbetsmiljö
• Att se till att lagar, föreskrifter och interna riktlinjer följs i praktiken
• Att agera snabbt när risker, brister eller varningssignaler uppstår

Det räcker inte att bara veta om problemen. Du måste aktivt arbeta för att förebygga och åtgärda brister.

Konkreta åtgärder du måste vidta

Rekommendation här brukar vara att börja med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är inte bara en byråkratisk övning - det är ditt verktyg för att skapa en bra arbetsplats.

Regelbundna riskbedömningar

Du ska regelbundet undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen. Det gäller både fysiska risker som halka och fall, och psykosociala risker som hög arbetsbelastning eller dålig kommunikation.

Tänk på att riskbedömningar inte är något du gör en gång om året. De ska göras kontinuerligt, särskilt när:

• Förändringar i organisation, arbetssätt, arbetsuppgifter eller arbetsbelastning
• Införande av nya system, verktyg eller lokaler
• Olyckor, tillbud eller återkommande signaler om stress eller ohälsa

Skapa rutiner för rapportering

Dina medarbetare måste känna sig trygga med att rapportera problem. Här kan du förslagsvis skapa tydliga kanaler för både formell rapportering och informella samtal.

Viktigt att komma ihåg: Ingen ska behöva vara rädd för att påpeka brister. Tvärtom - det visar på engagemang och omtanke om arbetsplatsen.

När du kan bli personligt ansvarig

Som chef kan du i vissa fall bli personligt ansvarig om något går fel. Det händer framför allt när:

• Du känner till risker men inte agerar eller följer upp
• Arbetsmiljöarbetet saknar struktur, dokumentation eller tydligt ansvar
• Allvarliga incidenter sker till följd av försummelse eller passivitet

Personligt ansvar kan innebära böter eller i allvarliga fall fängelse. Men det viktigaste är förstås att förebygga så att olyckor aldrig händer.

Dokumentation är din vän

Dokumentera allt du gör inom arbetsmiljöområdet. Det skyddar både dig och dina medarbetare. Därför är det viktigt att spara och dokumentera:

• Riskbedömningar, handlingsplaner och uppföljningar
• Tillbud, olyckor och vidtagna åtgärder
• Viktig kommunikation i arbetsmiljöfrågor

Praktiska tips för bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete behöver inte vara komplicerat. Ofta handlar det om sunt förnuft och att lyssna på sina medarbetare.

Börja med det enkla:

• Ha löpande dialog med medarbetare - inte bara på formella möten
• Följ upp arbetsbelastning och mående, inte bara leverans
• Ta tidiga signaler på allvar och agera innan problemen växer

Kom ihåg att en bra arbetsmiljö inte bara handlar om att följa lagen. Det handlar om att skapa en arbetsplats där människor mår bra och kan prestera sitt bästa.

Behöver du stöd med arbetsmiljöfrågor?

Arbetsmiljöansvar kan kännas överväldigande, särskilt för nya chefer. Men du behöver inte hantera allt själv.

Vill du få hjälp att sätta upp rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete? Eller behöver du stöd med en specifik situation?

Boka ett kostnadsfritt samtal med oss på Peops Relations. Vi hjälper dig att skapa en trygg och hälsosam arbetsplats - både för dina medarbetares skull och för att du ska känna dig säker i din chefsroll.

Feedback handlar inte bara om årliga medarbetarsamtal - det är något som sker kontinuerligt.

Feedback behöver inte vara stora och omfattande, utan kan dyka upp dagliga samtalen. När du ger konkret och konstruktiv återkoppling regelbundet skapas trygghet och tydlighet för dina medarbetare.

Hur kan tre simpla steg för bättre feedback se ut? 

Var specifik istället för allmän

Berätta konkreta exempel, så som att "Din presentation var tydlig och strukturerad, speciellt delen om budgeten upplevde jag många tyckte var bra" istället för ett simpelt "bra jobbat". Konkreta exempel hjälper medarbetaren förstå exakt vad som fungerade bra.

Fokusera på beteende, inte person

Prata om vad som gjordes, inte vem personen är. "Rapporten kom in sent vilket påverkade projektets tidplan" fungerar bättre än "du är alltid sen". Att förankra till en helhetsbild kan hjälpa personen att bättre förstå konsekvenser av sitt agerande.

Ge feedback i rätt tid

Feedback ska inte väntas på att delas ut! Så stampa inte tills nästa medarbetarsamtal. Utan ge återkoppling så nära händelsen som möjligt, när minnet fortfarande är färskt för er båda.

Varför fungerar detta?

När feedback blir en naturlig del av vardagen minskar stressen kring prestationsbedömningar. Medarbetarna vet var de står och kan justera sitt arbete löpande. Vad blir resultatet? Ett starkare team, med större psykologisk trygghet och högre motivation.

Är du eller din organisation i behov av att utveckla ledarskapet? Vi erbjuder flertalet chefsutbildningar där vi har fått väldigt god respons. Kontakta oss för att höra mer!

Vad är prompttrötthet?

Att jobba med AI kan få en att känna sig mer produktiv i vardagen. Men ibland fastnar vi i en lång rad omskrivningar och ändringar i vår prompt som snabbt tar slut på vår energi. Det här är ett fenomen som kallas "prompttrötthet", en slags mental trötthet som kommer när vi hela tiden försöker hitta rätt sätt att säga till AI:n vad den ska utföra - utan att riktigt lyckas.

Och det enkla svaret är inte att det är AI som inte har förstått dig, trots din perfekta instruktion. Det handlar snarare om att vi behöver göra ett nytt slags tankearbete. Vi måste vara extra noga med hur vi ställer frågor, läser och förstå svaren och därifrån ta beslut när vi anser att de duger. Det kräver tålamod, speciellt när svaret känns som ”nästan rätt” hela tiden.

Hur märks det av på arbetsplatsen?

I jobbet märker vi prompttrötthet på olika sätt. AI-verktygen används mindre än planerat, samtalen med kollegor handlar mer om hur man skriver bra prompts än om det faktiska utförandet. Det kan leda till att ork och engagemang sinar. För nya i teamet kan det bli svårt att lära sig allt från grunden när AI:n alltid finns där, men inte alltid ger rätt svar.

Men det finns angreppssätt för att slippa fastna i prompttrötthet och snabbare nå förväntat resultat. Här är tre enkla tips som kan göra skillnad:

• Spara dina bästa prompts i en egen samling som du kan använda igen. Då slipper du börja om varje gång och kan istället lägga energin på det viktiga.
• Om du fastnar, prova att fråga på ett annat sätt - eller be AI:n att agera som expert på ett speciellt område där du söker svar. Det kan hjälpa dig få bättre kvalité på svaren.
• Sätt på förhand upp tydligt mål med vad du vill få för svar, det gör det lättare att få relevanta svar och slippa tidsödsande omskrivningar.

Prompttrötthet är en vanlig del av att lära sig jobba med AI på nya sätt. Men med några smarta vanor kan AI bli ett verktyg som hjälper dig, utan att trötta ut dig. En av de bästa sättet att få verksamheten att sträva mot samma mål med AI-implementationer är att gå en gemensam AI-utbildning. Om du vill höra mer om hur vi jobbar med AI inom HR får du gärna höra av dig till oss!

🔺 Löneökningar som speglar marknaden - men också något mer

En färsk undersökning från HR nytt visar att 57% av företagen höjt sina löner under 2024 - inte bara för att följa marknadens rytm, utan för att behålla människor som gör skillnad. Det handlar inte bara om kronor och ören, utan om att visa att varje individ är viktig och värd att investera i.

Men det räcker inte. För att bygga verkligt hållbara arbetsplatser behöver vi skapa sammanhang som människor vill vara en del av - där lön är en del av helheten, inte hela svaret. Visste du att forskning faktiskt visar att lön har en mycket svag koppling till både arbetstillfredsställelse och engagemang? Lön är viktig för att uppfylla de grundläggande behoven - men den är varken en stark drivkraft för motivation eller engagemang.

🌱 Förmåner som får oss att må bra - på riktigt

Det mest uppskattade bland de tillfrågade? Friskvårdsbidrag. En självklar signal om att arbetsgivaren bryr sig - på riktigt - om människors hälsa och balans i livet. Hela 55% rangordnade det högst, långt över både tjänstepension och extra ledighet. När vi dessutom ser att en fjärdedel kan tänka sig byta ut delar av lönen mot mer individanpassade förmåner, blir bilden tydlig: välmående är en kärnfråga, inte en bonus.

Hos oss på Peops ser vi gång på gång hur rätt insatser för medarbetares välmående bygger både prestation och lojalitet - det är en investering i både individ och organisation.

🛠 Lönetransparens kräver mod, policy och system

En annan viktig insikt från HR-barometern: många företag saknar en tydlig lönepolicy och är mitt i arbetet med att kartlägga och skapa struktur. Det finns en osäkerhet kring hur man navigerar frågor om rättvisa löner, utbildning av chefer och hur man förbereder sig för det nya lönetransparensdirektivet som träder i kraft i juni 2026.

Vi tror på modet att skapa tydlighet. Tydliga processer kring lön och belöning bygger tillit - och tillit är ett av de starkaste fundamenten för långsiktig framgång.

💬 Vad tar vi med oss?‍

- Transparens i kombination med tydlighet skapar trygghet.

- Flexibla, hälsofrämjande förmåner visar verklig omtanke.

- Bra strukturer och välutbildade ledare är nyckeln till framtidens hållbara arbetsgivare.

Vill du veta hur ni kan ta nästa steg? Vi på Peops guidar dig från punkt A till B - med människan i fokus, teknologin som stöd, och modet att leda med omtanke.

💌 Kontakta oss så berättar vi gärna mer om hur vi hjälper er att bygga en attraktiv arbetsplats - där människor stannar av rätt skäl.

Hur står sig Sverige i Global Happiness Index?

Global glädjevåg – men ojämn fördelning
Enligt Ipsos World Happiness Report (2013–2023) uppger i genomsnitt 73 % av människor världen över att de är “very or rather happy”. Trots detta är ökningen långt ifrån jämnt fördelad, och i många västländer – däribland Sverige – ser vi stagnation eller till och med en nedgång.

Global trend: mindre lycka över tid
Ipsos visar att 15 av 20 länder nu är mindre lyckliga jämfört med för 14 år sedan. Det här är en tydlig global trend – vi har blivit mindre lyckliga över tid.

Åldersskillnader i välmående
Intressant nog rapporterar äldre (60+) högre välmående än medelåldern – och 50‑åringar befinner sig i botten vad gäller välmående.

Norden fortsätter glänsa (–men varning för unga)
De nordiska länderna – Finland, Danmark, Norge och Sverige – brukar toppa World Happiness Index, tack vare höga nivåer av tillit, balans och social trygghet. Men det finns en varningsflagga: den yngre generationen rapporterar minskat socialt stöd och känsla av tillhörighet.

Socialt stöd och känsla av tillhörighet är de starkaste faktorerna för lycka

Andra centrala faktorer inkluderar:

1. Meningsfullhet
2. Kontroll över livet
3. Mental hälsa
4. Boendeförhållanden

‍Ekonomisk oro framträder som den vanligaste orsaken till olycka – mindre pengar innebär lägre välbefinnande.

‍

Vad betyder det här för oss på Peops och framtidens arbetsliv?‍

På Peops ser vi tydligt hur dessa insikter påverkar hur vi bör utveckla arbetslivet i Sverige.

Från HR‑fråga till affärsstrategi: relationer och tillit
Skapa arenor för meningsfull gemenskap, tillit och socialt stöd. Att satsa på teamkänsla, peer‑support och trygghet är inte bara ”nice‑to‑have” –utan affärskritiskt.

Prioritera mental hälsa aktivt
Ge struktur för känsla av kontroll, välbefinnande och meningsskapande vardag – särskilt viktigt för yngre medarbetare som i allt högre grad känner social isolering.

Lyfta generationers olika behov
Arbetslivet bör skräddarsys efter var människor befinner sig i livet. Små, individuellt anpassade insatser kan göra stor skillnad för både unga och äldre.

Sverige som föregångare i mänskligt och inkluderande arbetsliv
Sverige ligger redan i framkant – men vårt ansvar slutar inte där. Vi kan fortsätta driva välfärdsmodellen framåt genom att förespråka ett arbetsliv som är empatiskt, inkluderande och lyfter lycka som affärsvärde.

‍

Sammanfattning‍

Sverige står starkt i Global Happiness Index, men blir inte immun mot globala stagnationer – särskilt bland unga. För att bygga framtidens hållbara arbetsliv krävs att vi synliggör socialt stöd, meningsfullhet, mental hälsa och generations-anpassning som strategiska prioriteringar. Vårt HR-arbete bör därför vara lika empatiskt som det är affärsmässigt. På Peops är det inte bara en ambition – det är vår väg framåt.

Läs hela rapporten här.

‍

När en ett avslut på en anställning sker är det lätt att göra det till en administrativ process, säga tack och bjuda på fika. Men med en väl utarbetad offboarding stärker du ditt employer brand och skapar långsiktiga ambassadörer för företaget. Här nedan radar vi upp flera organisatoriska och ekonomiska vinningar, samt hur en process för avslut kan se ut.

Varför behöver du ha en offboarding?

En genomtänkt offboarding ger medarbetaren chans att dela med sig av sina upplevelser kring allt från arbetsmiljö, kultur och arbetsbelastning till ledarskap och utvecklingsmöjligheter. Det ger dig som arbetsgivare värdefull information om vad som fungerar och framförallt vad som kan bli bättre.

Ett öppet samtal kan också förebygga att de mindre bra aspekterna sprids utanför företaget och ökar chansen till positiva ambassadör. Dessa ambassadörer kan även välja att bli återanställda i företaget igen inom ett par år. Tänk er själv: en person som fått erfarenhet i andra bolag, och nu tar med det tillbaka till er - och som dessutom redan gjort en onboarding och kan snabbt vara på banan. Här finns, som du kanske nu förstår, flera ekonomiska fördelar.

Psykologisk trygghet ger ärliga medarbetare

För att fånga upp ärlig medarbetarfeedback är det viktigt att exitsamtalet inte hålls av närmaste chef, utan av HR eller en annan neutral person. Det ökar tryggheten och gör det lättare för medarbetaren att säga vad den tycker - även om det gäller känsliga frågor.

Tänk dig att samtalet ska fungera som en sil där små och stora hål av förbättringsförslag kan täppas igen, så att er organisation kan utvecklas. Har du som företag jobbat med psykologisk trygghet sen dag ett kommer din medarbetare belöna dig med sin ärliga åsikt. Detta är otroligt värdefullt feedback som du bör dokumentera.

Hur kan en offboardingprocess se ut?

Skicka en digital offboarding-enkät.

Låt medarbetaren svara på frågor om arbetsmiljö, kultur och trivsel. Det ger en första bild av upplevelsen och gör det lättare att förbereda det efterföljande personliga samtalet. Gör inte denna del för omfattande, utan fånga upp det väsentliga och följ upp på det ni vill djupdyka inom under kommande exitsamtal.

Boka in ett exitsamtal med medarbetaren.

‍Här får medarbetaren möjlighet att utveckla sina svar och ge konkreta exempel på vad som fungerat bra och vad som kan bli bättre. Ett tips här är att lämna över detta samtal till någon annan än närmsta chef, exempelvis ert HR-stöd eller annan linjechef. Detta kan öka chanserna till att medarbetaren ger mer värdefull feedback om vad som fungerar - och inte fungerar just nu i organisationen.

Dokumentera och följ upp på bättringsförslagen.

‍Sammanfatta samtalet och låt medarbetaren ta del av anteckningarna. Dela sedan anteckningarna med HR och ledning så att viktiga lärdomar inte faller mellan stolarna. Tänk på att anteckningar inte behöver summeras ordagrant, framförallt om det finns känslig info eller annan personligt riktad feedback.

Gör avslutet personligt - lägg tid på att få det bra!

‍Informera teamet i god tid, ordna gärna en gemensam fika eller lunch (skapa en digital inbjudan) och skriv ett kort eller ge en liten gåva. Det gör att både medarbetaren och kollegorna får ett fint avslut. Det är ju oftast inte enbart arbetsuppgifterna som medarbetaren kommer sakna - utan även sina kollegor.

Vill du ha hjälp mig dokumentation av HR-processer eller har frågor? Kontakta oss så bollar vi gärna dina funderingar!