Minuter
HR
Publicerad
May 2, 2025

Röda dagar 2025 - hur ska du tänka?

Under 2025 finns flera möjligheter att få långledigt, upp till 16 dagars ledigt som mest! Läs mer hur du kan få ut mest av din ledighet här!
Författare
Calle Engström
People Partner
Gå med i nyhetsbrevet
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Dela
Att planera semestern kring årets röda dagar kan ge dig längre sammanhängande ledighet utan att du behöver ta ut fler semesterdagar än nödvändigt. Här får du en översikt över 2025 års helgdagar och smarta tips på hur du kan få ut mesta möjliga av din ledighet.

Påsk 2025 (fem dagars ledighet)

  • Skärtorsdag 17 april – ta ledigt för att få fem dagars sammanhängande ledighet över påsken.
  • Långfredag 18 april och Annandag påsk 21 april är röda dagar.

Första maj (fyra dagars ledighet)

  • 1 maj infaller på torsdag. Ta ledigt fredag 2 maj för fyra dagars ledighet.

Kristi himmelsfärd (fyra dagars ledigt)

  • Kristi himmelsfärdsdag är torsdag 29 maj. Ta ledigt fredag 30 maj och få en långhelg på fyra dagar.

Sveriges nationaldag (elva dagars ledighet)

  • Nationaldagen infaller på fredag 6 juni. Kombinera med ledighet 2–5 juni och Kristi himmelsfärd för att få upp till elva dagar i rad.

Midsommar (tre dagars ledigt)

  • Midsommarafton är fredag 20 juni (inte röd dag, men många är lediga).

Alla helgons dag (tre dagars ledighet)

  • Alla helgons dag är lördag 1 november (vilket kan innebära halvdag för vissa på fredagen).

Jul och nyår 2025–2026 (upp till 16 dagars ledighet!)

  • Julafton 2025 är på onsdag 24 december.
  • Ta ledigt 22–23 december och 29–30 december samt 2 januari för en lång sammanhängande ledighet.
  • Trettondedag jul 2026 infaller på tisdag 6 januari, vilket ger ytterligare en ledig dag.

Genom att planera smart kring årets röda dagar kan du få ut mer av både semestern och ledigheten. Behöver du hjälp med personalplanering eller vill du diskutera HR-tjänster inför semestertider? Kontakta oss så bollar vi idéer kring hur ni bäst kan organisera arbetet under årets lediga perioder.

Samhället rör sig allt snabbare och näringsliv följer därefter. Företag växer snabbare och tar snabbare beslut, i en takt som bara tycks öka. Detta sätter höga krav på dagens arbetstagare. Det finns dock verktyg vi individer kan ta till för att förbättra våra förutsättningar för att må bra och lyckas på jobbet, i denna snabbrörliga miljö.

Några tankrar från Ellen, konsult hos Peops Relations:  

När jag började jobba som konsult inom People Operations insåg jag snabbt att jag behövde bli bättre på att ge mig själv de bästa förutsättningarna att lyckas på jobbet. Tempot var högt, arbetsuppgifterna nya och kontexterna många. Ett otroligt spännande och givande arbete där man sällan vet vad nästa vecka kommer att ge.

Som en person som gillar att "ha koll på läget" stod jag dock inför en utmaning i en vardag med snabba förändringar och context-switching. Känslan av att inte har kontroll över min arbetssituation och att arbetsuppgifterna valde mig istället för att jag valde dem, stressade mig. Säkert finns det fler som känner igen sig i detta och vi vet alla att stress, oavsett orsak, blir skadligt för oss i längden. Långvarig stress är inte bara ett hot mot vårt välmående och vår produktivitet på jobbet, vi riskerar också att få negativa konsekvenser på vår hälsa såsom sämre inlärningsförmåga, sämre minne och nedsatt immunförsvar.

För att undvika detta började jag att testa mig fram för att skapa bättre förutsättningar för mig, och ett år senare testar jag fortfarande. Med utgångspunkt i hur vi som människor fungerar, vad vi behöver och vad som faktiskt funkar, kan fyra centrala delar sammanfattas i en modell som vi kallar PEPP-modellen (prioritera, engagera, planera och pausa).

 

Vad är PEPP modellen?

PEPP modellen är en sammanfattning om vad forskning säger om fokus och hälsa på jobbet. Den fokuserar sig på prioritering, planering, engagemang, och fysisk hälsa. Den följer en flertal studier som pekar på vikten av minimeringar av context switching och att röra sig på jobbet, samt dess relation med att prestera på jobbet.  

Prioritera: En prioriteringsövning som har hjälpt mig är att ställa frågan: Vad är EN uppgift som jag måste få gjort idag? Vad är det som jag, i slutet av den här dagen (eller veckan) kommer vara mest nöjd med att ha åstadkommit? Utifrån det planerar jag och fördelar mina resurser. På så sätt, när dagen eller veckan är slut, kan jag fortfarande känna mig nöjd även om “att göra lista” aldrig tar slut.  

Engagera:  Vad får mig engagerad? Vad är viktigt för mig att må bra och lyckas på jobbet? Hur ofta ställer du dig den frågan? Det räcker inte att reflektera över det på det årliga medarbetarsamtalet. Vi behöver själva proaktivt jobba med vårt engagemang för att förstå vad som är viktigt för oss och aktivt skapa de förutsättningar som vi behöver. Jag har testat att avsätta en kvart varje fredag för att reflektera över min vecka (vad har fungerat bra och vad kan fungera ännu bättre nästa vecka). Det har hjälpt mig att förstå mig själv bättre och vad jag behöver för att lyckas ännu bättre nästa vecka.

Planera: Boxa in uppgifter i kalendern och gör en plan för veckan. Identifiera eventuella kritiska dagar och se till att tid finns för pauser. Fundera över när maximalt fokus kommer krävas och vad som kommer att ge och ta energi under veckan. Vid planering, utgå från de tidigare punkterna: vad är mitt fokus och vad behöver jag för att lyckas?  

Just nu testar jag en mötesfri dag hemifrån i veckan för att få en dag där jag ostört kan jobba med arbetsuppgifter som kräver högsta fokus – det funkar utmärkt för mig och mina behov.  

Pausa: och rör på dig! Regelbundna pauser där vi rör på oss är ett måste för att ta hand om kroppen och behålla fokus. Jag själv märker av det tydligt de dagar jag slarvar, kroppen är stel och jag är tröttare. De dagar jag jobbar hemifrån och vet att jag naturligt inte kommer att gå lika mycket ser jag till att komma ut på en promenad under dagen. Under långa möten är jag den som ställer mig upp och gör yoga-rörelser.  

För att få till rörelsepauser är en övning som funkar för mig att sätta en timer på 25 minuter och oavsett vad jag gör just när timern är slut, går jag upp och tar en bensträckare. Detta är inte bara en effektiv metod för att få in rörelse, utan även för att behålla fokus på en arbetsuppgift.

 

Vi tror inte att det finns ett arbetssätt som funkar för alla, istället måste man testa sig fram. Vissa saker är roliga att testa på i en viss tid, andra saker funkar inte alls. Ibland orkar/hinner/glömmer man bort att prioritera sig själv. Och det är okej. Så länge vi studsar tillbaka och fortsätter med hållbara vanor. Arbetslivet är långt och det är vår bestämda uppfattning att arbetslivet ska vara en plats där hälsa och välmående prioriteras. Mår vi bra så presterar vi bra. Tänk PEPP!

Källor:  

How Much Time and Energy Do We Waste Toggling Between Applications? (hbr.org)  

The Biggest Culprit Behind Your Lagging Productivity: You (forbes.com)  

To Improve Your Work Performance, Get Some Exercise (hbr.org)

Ellen Polimac
2/20/2024
Hur kommer artificiell intelligens att påverka mänskliga resurser?

AI är en bred term för alla former av demonstrerad intelligens av maskiner. Den kapslar in allt från enkla kundtjänstfrågor till sofistikerade nätverk för djupinlärning. Det har funnits sedan 1940-talet och har blivit en riktig hype under de senaste tio till tjugo åren. Problemet med AI är att det är något som liknar internet på 1980-talet: alla pratar om det, små människor vet faktiskt vad de pratar om, och ännu färre människor får affärsnytta av det. Idag hittar vi AI i: självkörande bilar, chat-bots som svarar på frågor, spamfilter för e-post och mer. I den här bloggen ska jag försöka göra ett försök att tillhöra den andra kategorin och visa dig var AI står just nu inom HR och var jag tror att den kommer att gå till.

För det första, låt oss börja med en snabb kommentar för skeptiker mot AI och deras idé att robotar kommer att ta över världen, som Hollywood visar oss i filmer som "I, Robot", "Terminator" och "The Matrix". Experter själva har ingen aning om när vi kan uppnå artificiell allmän intelligens (AGI), som i filmen robotar, och gissar någonstans nära slutet av detta århundrade eller till och med efter det. Dessutom hävdar de att det helt enkelt är omöjligt för oss att skapa varelser som tänker som oss på grund av en enkel anledning: vi vet väldigt lite om vår egen hjärna. Med andra ord; vi vet nästan ingenting om våra hjärnor, än mindre reproducera dem. Nu är det ur vägen, låt oss se var vi är idag inom HR.

Där vi är idag

Idag används AI inom HR i begränsad skala, låt oss börja med att titta på rekrytering. Det finns redan algoritmer som hjälper rekryterare att hitta rätt kandidater och det finns även applikationer som kan skanna CV och söka efter vissa nyckelord och meningar som indikerar att han eller hon har rätt profil. En annan egenskap hos AI som för närvarande används är i de första stadierna av kontakt med en kandidat. Du kan tänka på automatiserade meddelanden, schemalägga intervjuer, ge löpande feedback om rekryteringsprocessen och svara på deras frågor i en chattfunktion. Huvudtanken bakom dessa enkla uppgifter är att minska partiskhet och spara tid för rekryterare som de kan lägga på viktigare uppgifter, som att bedöma kulturell passform, hålla tekniska intervjuer och hitta kvalificerade remisser.

AI används även inom HR som chatbot för allmänna HR-relaterade förfrågningar (som Una från Unilever). Dessa bots fungerar som första linjens HR-stöd för alla dina anställda. En annan intressant utveckling är användningen av VR (Virtual Reality) inom HR. Den används för att simulera verkliga scenarier och testa, mäta och förbättra beteendet. VR är och kommer att vara en integrerad del av utbildningen för verkliga situationer och hur dina medarbetare kommer att hantera dem. Tanken bakom dessa utvecklingar är att återigen befria dina HR-anställda från enkla uppgifter, uppdrag och inspelade utbildningssessioner och låta dem fokusera på de svårare uppgifterna, såsom talangutveckling och kulturbyggande.

Slutligen finns det också tidiga tecken på applikationer som analyserar de anställdas data och datoraktivitet för att förutsäga vem som funderar på att lämna företaget och när. Tanken bakom är att man med big data-analys kan se vilket digitalt kontorsbeteende som tyder på att någon funderar på att sluta i företaget. Detta kommer att tillåta dina HR-anställda att ta kontakt med individen för att se om det finns något som kan göras för att ändra individens åsikt eller om du behöver fundera på en ömsesidig överenskommelse om att avsluta anställningen och börja leta efter en ersättare. I denna mening är det viktigt eftersom dessa tidiga tecken kan låta dig ligga före kurvan så att du kan ha en smidig övergång från att en anställd lämnar och en ny tar hans eller hennes plats.

Vill du veta mer om var AI står inom HR idag? Ta en titt på den här artikeln från HR Exchange Network.

Vart ska vi gå i framtiden

På kort sikt kommer de ovan nämnda metoderna att bli mer sofistikerade. Så automatiserad sourcing, CV-skanning, meddelanden, chatbots, VR-utbildning och analys av personaldata kommer att kunna leda dig mot mer specifika svar. Vi känner alla till frustrationen med en chatbot som bara får dig att skicka till samma allmänna sida om ämnet från FAQ, medan informationen du verkligen behöver finns någon annanstans. Precis som allt annat i verkligheten kommer det i sig att ta tid. AI:n kommer att behöva tid att lära sig av den input vi ger den.

Mer intressant är att jag tror att AI också kommer att ha en plats i kontakten ansikte mot ansikte med de första intervjuerna. Jag tror att företag som Future Robotics också kommer att introducera sina verklighetstrogna kundtjänstrobotar inom HR-området. Detta kan vara via en digital installation eller till och med personligen. Roboten kommer att hantera de grundläggande frågorna som ställs i en första intervju. Algoritmer kommer sedan att analysera svaren som ges för att se vilken kandidat som gjorde det bästa första intrycket. Dessutom tror jag också att VR-sessioner kan användas för att testa kandidater på deras förmåga att hantera olika situationer. Uppsidan här är att det tar bort all personlig fördom från en rekryterares perspektiv gentemot kandidaten.

En annan sak som AI kommer att tillföra HR är nya jobb. Hittills har jag bara beskrivit AI som en möjlighet att minska verksamheten och hur det kan ersätta jobb i framtiden. Å andra sidan öppnar det möjligheter för HR att vara ett verkligt verktyg för att öka produktiviteten i ditt företag. Framtiden för HR kommer att vara mer fokuserad på beteende, kultur, etik och värderingar och hur dessa kan pekas i den riktning som är vettig för din verksamhet. Dessa fokusområden är, inte oviktigt, också de främsta motiven för hur du motiverar någon att GÅ MED och STANNA i ditt företag, så därför bör det vara huvudfokus för din HR-avdelning.

Vill du veta mer om nuvarande och kommande trender inom AI inom HR? Ta en titt på den här artikeln från Forbes.

Sammanfattningsvis

För närvarande är jag inte redo att gå ombord på hypetåget om vetenskapliga robotar som tänker och agerar som människor. Jag tror dock att AI kommer att reda ut rutinuppgifter för oss som kommer att lämna oss i HR-tid att ta itu med viktigare frågor, som att skapa rätt kultur, stimulera och beskriva rätt beteende och öka produktiviteten. Vill du inte vänta tio till tjugo år tills AI klarar upp din HR-avdelnings tid för dessa frågor? Kontakta oss och se hur vi kan hjälpa dig att utveckla rätt kultur, motivera rätt beteende och öka produktiviteten.

Line Thomson
12/8/2022
Att anpassa din kultur till din marknadsföring kommer att förbättra båda

När vi tänker på kultur tänker vi på HR-avdelningar som koordinerar kulturrelaterade projekt och värdesätter gruppaktiviteter. Kulturen tillför dock mer värde än den ofta krediteras för, även för marknadsavdelningen.


Låt oss säga att du tror att det finns något värde i kulturen, men att det inte är så viktigt för ditt företag. Låt oss till och med säga att du inte bryr dig om den interna atmosfären eller hur produktiva dina anställda är. Låt oss till och med gå så långt och säga att du tror att så länge alla bara gör sitt jobb, finns det ingen anledning att verkligen oroa sig för kultur. Även då, även om du inte bryr dig om dessa interna faktorer, så finns det en annan anledning till varför du bör oroa dig för din kultur: det påverkar direkt ditt varumärke som företag, och kan antingen vara fördelaktigt eller skadligt.


Vänta, va?


Ja, du har läst rätt. Kultur, en intern utmaning, kommer att avgöra hur du kommer att uppfattas externt. Låt oss göra en tankeövning. Tänk på ett slumpmässigt företag du någonsin varit i kontakt med. Hur uppfattade du din interaktion med det företaget? Positiv? Negativ? Och vad har format den interaktionen? Var det det designade marknadsföringsbudskapet på deras hemsida? Deras annonser? Eller var det interaktionen med deras kundservice-, helpdesk- eller säljare? Oftare än inte formas våra åsikter om företag med hur vi interagerat med enskilda anställda. Hur de respektive individerna interagerade med oss ​​är starkt beroende av hur den interna kulturen och värderingarna är uppbyggda. Till exempel, ett företag vars kultur är formad kring att betjäna kunder kommer med största sannolikhet att ha anställda som är trevligare att interagera med, som konsument, i motsats till ett företag vars kultur är formad kring att följa regler. Detta är, i ett nötskal, varför kultur också har betydelse för ditt varumärke.


Men hur fungerar detta i praktiken? Hur kan du ställa in det och vad behöver du göra för att förbättra ditt varumärke?

Grunden


I kärnkulturen är en blandning av individuella beteenden och värderingar. Dessa beteenden och värderingar översätts till hur människor agerar och summan av alla dessa handlingar är vad vi kallar kultur: hur människor beter sig och interagerar med varandra. Det verkar därför som om kulturen är ganska bestämd och att det finns lite som du kan ändra på. Detta är delvis sant; du kan inte helt kontrollera kulturen och den växer ibland organiskt. Men bra beteenden och värderingar kan stimuleras och dåliga beteenden och värderingar kan motverkas. Så du kan inte styra kulturen lika mycket, men du kan knuffa den i rätt riktning (Vill du läsa mer om kraften i nudging? Läs den här artikeln). Detta innebär att du kan forma din kultur mot den önskade interna drivkraften som överensstämmer med ditt externa budskap. Till exempel bör marknadsföringsbudskapet: "vi är servicemästare" stämma överens med det interna värdet "att vara serviceminded". Lätt eller hur? Fel. Att anpassa kulturen är svårt. Det är en tidskrävande process och de inblandade är ofta envisa och svåra att övertyga.


Om du vänder upp och ner på idén kan du också se hur intern kultur kommer att påverka ditt marknadsföringsbudskap. Om du har giftiga värden inom din kultur kommer detta också att översättas i hur din bild kommer att föras utåt. Till exempel, om regler kommer först och kunder alltid kommer i andra hand, då kommer dina kunder att märka detta när de interagerar med människorna inom ditt företag. Så även om kultur och marknadsföring verkar vara världar skilda från varandra, är de faktiskt nära besläktade och sammanlänkade.


Om du fortfarande tror att det här är löjligt, tänk sedan tillbaka på tankeövningen. Fundera på hur din uppfattning formades, vem som var inblandad och vad de gjorde. Du kan dra tillbaka deras handlingar till motiv som formas av beteenden och värderingar. Det är kultur.


Att få det rätt


Vad händer när din kultur faktiskt är i linje med ditt marknadsföringsbudskap? Jo när kultur och marknadsföring hänger ihop och kompletterar varandra, det är då man utnyttjar kulturen till fullo. Resultatet märks ofta i ökad kundnöjdhet. Beroende på din kultur, marknadsföring och mål kan det antingen: driva försäljning och/eller förbättra service och/eller utöka verksamheten och mycket mer. Kultur kan motivera dina anställda att gå utöver och att nå mål som verkar ouppnåeliga. Eftersom dina anställda känner sig delaktiga i något som är större än de själva och budskapet som ditt varumärke visar, kan de skapa något större än bara summan av deras ansträngningar. Låter detta fortfarande lite vagt och flummigt? Forbes har rankat 50 företag med en fantastisk kultur (läs mer här). Vad ser vi? I topp 4 finns 3 företag (Microsoft, Zoom & Google) som är extremt framgångsrika i sin bransch. Detta är till stor del tack vare deras enastående kultur som motiverar deras anställda på ett positivt sätt. Deras stimulerande kultur ökar samarbetet, kundnöjdheten, servicen, men viktigast av allt: tillväxten för företaget de arbetar för.


Sammanfattningsvis


Så var står vi? Tja, för det första är det viktigt att upprepa mantrat: kultur äter strategi till frukost. Vikten av kultur kan inte överskattas nog, inte bara för din interna atmosfär utan också för ditt externa varumärke. HR måste här spela en mer central och styrande roll inom ett företag och inte bara "det där kontoret där de sköter administrationen och sånt". VD:ar och direktörer måste göras medvetna om detta eftersom de behöver ge HR en mer central roll. Man ser att detta redan skett på företag med en blomstrande kultur. Nu är det svårare att förklara hur man ställer in det, främst eftersom det är helt beroende av situationen och miljön i ditt företag.


Om du vill ha mer information om hur du låser upp kulturens kraft för ditt företag, kontakta oss då och se vad vi kan göra för dig!

Line Thomson
10/26/2022

Kontakta oss för att

utveckla din arbetsplats

Vi är ett team av ambitiösa och engagerade experter som är redo att vägleda och hjälpa dig inom HR - eller som vi brukar kalla det "People Operations".