Minuter
HR
Publicerad
February 20, 2024

Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för att må bra och lyckas på jobbet?

Samhället rör sig allt snabbare och näringsliv följer därefter. Företag växer snabbare och tar snabbare beslut, i en takt som bara tycks öka. Detta sätter höga krav på dagens arbetstagare. Det finns dock verktyg vi individer kan ta till för att förbättra våra förutsättningar för att må bra och lyckas på jobbet, i denna snabbrörliga miljö.
Författare
Gå med i nyhetsbrevet
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Dela

Några tankrar från Ellen, konsult hos Peops Relations:  

När jag började jobba som konsult inom People Operations insåg jag snabbt att jag behövde bli bättre på att ge mig själv de bästa förutsättningarna att lyckas på jobbet. Tempot var högt, arbetsuppgifterna nya och kontexterna många. Ett otroligt spännande och givande arbete där man sällan vet vad nästa vecka kommer att ge.

Som en person som gillar att "ha koll på läget" stod jag dock inför en utmaning i en vardag med snabba förändringar och context-switching. Känslan av att inte har kontroll över min arbetssituation och att arbetsuppgifterna valde mig istället för att jag valde dem, stressade mig. Säkert finns det fler som känner igen sig i detta och vi vet alla att stress, oavsett orsak, blir skadligt för oss i längden. Långvarig stress är inte bara ett hot mot vårt välmående och vår produktivitet på jobbet, vi riskerar också att få negativa konsekvenser på vår hälsa såsom sämre inlärningsförmåga, sämre minne och nedsatt immunförsvar.

För att undvika detta började jag att testa mig fram för att skapa bättre förutsättningar för mig, och ett år senare testar jag fortfarande. Med utgångspunkt i hur vi som människor fungerar, vad vi behöver och vad som faktiskt funkar, kan fyra centrala delar sammanfattas i en modell som vi kallar PEPP-modellen (prioritera, engagera, planera och pausa).

 

Vad är PEPP modellen?

PEPP modellen är en sammanfattning om vad forskning säger om fokus och hälsa på jobbet. Den fokuserar sig på prioritering, planering, engagemang, och fysisk hälsa. Den följer en flertal studier som pekar på vikten av minimeringar av context switching och att röra sig på jobbet, samt dess relation med att prestera på jobbet.  

Prioritera: En prioriteringsövning som har hjälpt mig är att ställa frågan: Vad är EN uppgift som jag måste få gjort idag? Vad är det som jag, i slutet av den här dagen (eller veckan) kommer vara mest nöjd med att ha åstadkommit? Utifrån det planerar jag och fördelar mina resurser. På så sätt, när dagen eller veckan är slut, kan jag fortfarande känna mig nöjd även om “att göra lista” aldrig tar slut.  

Engagera:  Vad får mig engagerad? Vad är viktigt för mig att må bra och lyckas på jobbet? Hur ofta ställer du dig den frågan? Det räcker inte att reflektera över det på det årliga medarbetarsamtalet. Vi behöver själva proaktivt jobba med vårt engagemang för att förstå vad som är viktigt för oss och aktivt skapa de förutsättningar som vi behöver. Jag har testat att avsätta en kvart varje fredag för att reflektera över min vecka (vad har fungerat bra och vad kan fungera ännu bättre nästa vecka). Det har hjälpt mig att förstå mig själv bättre och vad jag behöver för att lyckas ännu bättre nästa vecka.

Planera: Boxa in uppgifter i kalendern och gör en plan för veckan. Identifiera eventuella kritiska dagar och se till att tid finns för pauser. Fundera över när maximalt fokus kommer krävas och vad som kommer att ge och ta energi under veckan. Vid planering, utgå från de tidigare punkterna: vad är mitt fokus och vad behöver jag för att lyckas?  

Just nu testar jag en mötesfri dag hemifrån i veckan för att få en dag där jag ostört kan jobba med arbetsuppgifter som kräver högsta fokus – det funkar utmärkt för mig och mina behov.  

Pausa: och rör på dig! Regelbundna pauser där vi rör på oss är ett måste för att ta hand om kroppen och behålla fokus. Jag själv märker av det tydligt de dagar jag slarvar, kroppen är stel och jag är tröttare. De dagar jag jobbar hemifrån och vet att jag naturligt inte kommer att gå lika mycket ser jag till att komma ut på en promenad under dagen. Under långa möten är jag den som ställer mig upp och gör yoga-rörelser.  

För att få till rörelsepauser är en övning som funkar för mig att sätta en timer på 25 minuter och oavsett vad jag gör just när timern är slut, går jag upp och tar en bensträckare. Detta är inte bara en effektiv metod för att få in rörelse, utan även för att behålla fokus på en arbetsuppgift.

 

‍Vi tror inte att det finns ett arbetssätt som funkar för alla, istället måste man testa sig fram. Vissa saker är roliga att testa på i en viss tid, andra saker funkar inte alls. Ibland orkar/hinner/glömmer man bort att prioritera sig själv. Och det är okej. Så länge vi studsar tillbaka och fortsätter med hållbara vanor. Arbetslivet är långt och det är vår bestämda uppfattning att arbetslivet ska vara en plats där hälsa och välmående prioriteras. Mår vi bra så presterar vi bra. Tänk PEPP!

‍

Källor:  

How Much Time and Energy Do We Waste Toggling Between Applications? (hbr.org)  

The Biggest Culprit Behind Your Lagging Productivity: You (forbes.com)  

To Improve Your Work Performance, Get Some Exercise (hbr.org)

‍

‍

AI har förändrat hur vi arbetar, men inte helt utan bieffekter. En ny typ av mental trötthet har börjat ta plats i vardagen, så kallad "prompttrötthet". Men vad är det, varför uppstår det - och hur påverkar det vår förmåga att använda AI?
Vad är prompttrötthet?

Att jobba med AI kan få en att känna sig mer produktiv i vardagen. Men ibland fastnar vi i en lång rad omskrivningar och ändringar i vår prompt som snabbt tar slut på vår energi. Det här är ett fenomen som kallas "prompttrötthet", en slags mental trötthet som kommer när vi hela tiden försöker hitta rätt sätt att säga till AI:n vad den ska utföra - utan att riktigt lyckas.

Och det enkla svaret är inte att det är AI som inte har förstått dig, trots din perfekta instruktion. Det handlar snarare om att vi behöver göra ett nytt slags tankearbete. Vi måste vara extra noga med hur vi ställer frågor, läser och förstå svaren och därifrån ta beslut när vi anser att de duger. Det kräver tålamod, speciellt när svaret känns som ”nästan rätt” hela tiden.

Hur märks det av på arbetsplatsen?

I jobbet märker vi prompttrötthet på olika sätt. AI-verktygen används mindre än planerat, samtalen med kollegor handlar mer om hur man skriver bra prompts än om det faktiska utförandet. Det kan leda till att ork och engagemang sinar. För nya i teamet kan det bli svårt att lära sig allt från grunden när AI:n alltid finns där, men inte alltid ger rätt svar.

Men det finns angreppssätt för att slippa fastna i prompttrötthet och snabbare nå förväntat resultat. Här är tre enkla tips som kan göra skillnad:

  • Spara dina bästa prompts i en egen samling som du kan använda igen. Då slipper du börja om varje gång och kan istället lägga energin på det viktiga.
  • Om du fastnar, prova att fråga på ett annat sätt - eller be AI:n att agera som expert på ett speciellt område där du söker svar. Det kan hjälpa dig få bättre kvalité på svaren.
  • Sätt på förhand upp tydligt mål med vad du vill få för svar, det gör det lättare att få relevanta svar och slippa tidsödsande omskrivningar.

Prompttrötthet är en vanlig del av att lära sig jobba med AI på nya sätt. Men med några smarta vanor kan AI bli ett verktyg som hjälper dig, utan att trötta ut dig. En av de bästa sättet att få verksamheten att sträva mot samma mål med AI-implementationer är att gå en gemensam AI-utbildning. Om du vill höra mer om hur vi jobbar med AI inom HR får du gärna höra av dig till oss!

Calle Engström
11/7/2025
Olika team arbetar med varumärke och kultur, men de är två sidor av samma mynt

Varumärke och kultur är två separata dimensioner som ofta drivs av separata team. Detta är problematiskt eftersom många företag inte inser att varumärke och kultur är en del av samma process. Så varför är varumärkesbyggande och kultur en del av samma process?

I de flesta organisationer drivs varumärkesbyggande av marknadsavdelningen medan kulturprojekt drivs av People (HR)-avdelningen. Ofta kommunicerar dessa två kontinuerliga projekt (och deltagare) lite eller inte alls med varandra, och det beror på att de uppfattas som separata projekt. Detta går emot vår vision om vad varumärke och kultur är och hur de kan förstärka varandra. Vi tror att ett varumärke bestäms av kultur och att korrekt visning av ett varumärke kommer att förstärka den interna kulturen. I den här bloggen kommer jag att bedöma de två ämnena och visa hur de flätas samman.

Branding

Varumärke är en integrerad del av marknadsföring. Varumärke är ett sätt att styra hur omvärlden uppfattar ditt företag och hur de interagerar med ditt företag. Varumärken kan vara väldigt personliga, väldigt stilrena, väldigt edgy, väldigt transformativa, you name it – och det finns där ute. Smakerna från olika märken är oändliga, vilket inte är förvånande eftersom varje företag försöker sticka ut från mängden genom att skapa sin egen unika identitet. Det är därför det inte är förvånande att marknadsavdelningar fokuserar på att skapa en egen "varumärkesidentitet" komplett med egna färger, värderingar, berättelser, slogans och andra komponenter för att skapa ett eget distinkt varumärke.

Även om det är viktigt att skapa ett distinkt varumärke är det nästan lika viktigt att kommunicera detta varumärke till omvärlden. Du kan ha en vacker varumärkesidentitet, men om ingen vet om det, då är det praktiskt taget värdelöst. Med andra ord måste du göra konsumenter/potentiella kunder medvetna om ditt varumärke. Denna del av marknadsföring kallas, inte överraskande, "varumärkeskännedom" som i princip fokuserar på alla olika kanaler genom vilka du försöker informera världen där ute om din varumärkesidentitet.

Som du kan föreställa dig är det enorma uppgifter, inte bara att definiera ett starkt varumärke som verkligen sticker ut och övertygar konsumenter/potentiella kunder, utan också för att sedan få ut ditt budskap. Det är upp till din marknadsavdelning att korrekt formulera och distribuera budskapet som ditt varumärke vill förmedla.

Kultur

Nu övergår vi till kulturen. I sin kärna är kultur kombinationen av alla individuella värderingar och beteenden hos människorna inom ditt företag. Detta påverkas delvis av dina organisatoriska värderingar, men också av individuella övertygelser. Kultur är därför inget som man helt kan kontrollera, man kan bara delvis styra den. Med varje ny person som går med i ditt team, eller varje person som lämnar ditt team, förändras din kultur delvis. Så i någon mening är kultur något du inte kan kontrollera. Däremot kan du stimulera vissa beteenden och demotivera andra. På så sätt kan du flytta kulturen i rätt riktning.

Din kultur avgör mycket på hur dina medarbetare kommunicerar och beter sig internt, men också hur de kommunicerar och beter sig mot omvärlden. Dels avgör därför din kultur hur omvärlden uppfattar ditt företag och ditt varumärke. Detta antyder hur kultur och varumärke är mycket sammanflätade.

Samma mynt

Så hur är kultur och varumärkesbyggande en del av samma process? Tja, helt enkelt är varumärkesbyggande en process som avgör hur du uppfattas i omvärlden och kulturen avgör hur dina anställda interagerar med omvärlden. I grund och botten är de därför båda en del av samma process: interaktioner med omvärlden.

En organisation är dess folk. Jag tror att varumärkesbyggande bör börja med att bedöma din interna kultur. Du måste först veta vad din interna kultur står för innan du kan skapa ett varumärke därefter. Varför? Enkelt: konsistens. Till exempel: du kan skapa en vacker varumärkesidentitet som talar om hur kundfokuserad din organisation är, men låt oss anta att dina anställda är snarare mer fokuserade på att skapa de bästa produkterna (produktfokuserade). Om din kund interagerar med dina representanter, som har en annan attityd än vad ditt varumärke annonserar, kan detta göra dem besvikna eller upprörda, eller ännu värre; det kommer att göra din varumärkesidentitet tvivelaktig, föga övertygande eller till och med otrolig.

Å andra sidan, att ha en varumärkesidentitet som inte överensstämmer med den interna kulturen orsakar också vissa problem. Du kommer snart att upptäcka att dina anställda inte tror mer på det budskap du förmedlar till dina kunder/klienter och att de blir missnöjda över att företaget verkar bli mer och mer ur kontakt med sina egna anställda och den interna kulturen . Detta kan leda till olycka, improduktivitet och till och med med människor som ringer sig sjuka eller slutligen lämnar företaget.

Så vad ska man göra?

1. Ta reda på vad din kultur är.

Som med alla kulturprojekt är det första steget att bedöma din nuvarande kultur nyckeln. Försök att använda medarbetarundersökningar för att ifrågasätta dina medarbetare vad de värdesätter i sitt arbete, hur de känner sig knutna till sina kollegor och vad som motiverar dem att komma till jobbet. Fråga dem hur de kommunicerar mot varandra, om de känner sig fria att säga ifrån under möten, om de värdesätter kreativitet, hur de upplever ledarskapet; och många andra frågor. Försök ta reda på hur de fungerar (tillsammans) och vad som motiverar dem att arbeta (tillsammans).

(valfritt) 2. Motivera önskade beteenden/demotivera oönskade beteenden

Om du märker att det finns många oönskade beteenden, bör du försöka motivera önskade beteenden och demotivera oönskade beteenden. Använd workshops, brainstormingsessioner och tidiga användare för att hjälpa människor att se hur individuellt och gruppbeteende påverkar varumärket på ett positivt (eller negativt) sätt. Ta fram deras önskan att bygga en stark unik kultur och varumärke. Under dessa sessioner bör du få en bättre enhetlig bild av vilka beteenden alla vill motivera. Detta är också tillfället att ta den ledande rollen och föra människor i rätt riktning för att börja anta önskat beteende.

Från dessa sessioner ska du också kunna förverkliga organisatoriska värderingar. Att arbeta nerifrån och upp: individuella beteenden kan generaliseras i ett par delade attityder, som i sin tur kan generaliseras och lyftas fram i organisatoriska värderingar.

Glöm inte att organisatoriska värderingar föreskriver beteenden. Det här är saker du gör. Därför bör dina organisatoriska värderingar vara genomförbara.

3. Skapa en varumärkesidentitet som är i linje med din kultur och främja den.

Nu när du har tagit reda på vad din interna kultur står för är det dags att skapa en varumärkesidentitet kring den. Det här är din marknadsavdelnings uppgift, men de måste fortsätta koppla sina meddelanden till den interna kulturen. Om det inte stämmer överens, då säger du en sak medan du gör en annan. När din varumärkesidentitet är etablerad och anpassad till din interna kultur, känn dig fri att marknadsföra den på vilket sätt du tycker är lämpligt.

4. Fira, fira, fira!

Jag förstår inte varför företag fortsätter att glömma detta steg. När du har skapat rätt kultur, rätt varumärkesidentitet och du har börjat marknadsföra den, fira detta med alla inblandade! Presentera resultaten, visa det nya polerade varumärket och hur du marknadsför det mot omvärlden. Medan du presenterar detta för dina anställda, påminn dem om hur viktigt deras bidrag var i den kulturella bedömningen och hur de också har skapat sitt varumärke. Det är lika mycket deras prestation som det är din marknadsavdelnings prestation. När allt kommer omkring är ditt varumärke ditt företag och ditt företag är ditt varumärke. Alla bidrar till det, så varje individ är nyckeln. Få dina medarbetare att känna sig delaktiga i denna resa och få dem att känna att de har bidragit till denna process. Detta kommer att förbättra din övergripande kultur, interna atmosfär och anslutning mellan dina anställda.

Sammanfattningsvis

Varumärke och kultur är en del av samma process. Kultur är en integrerad del av varumärkesbyggande, och du kan inte skapa ett solidt varumärke utan att först förstå din kultur. Därför skulle jag hävda att varje varumärkesprojekt bör anpassa sig till den interna kulturen. Om ditt varumärke inte stämmer överens med din kultur blir det föga övertygande och otrovärdigt i längden. Vill du byta varumärke? Eller vill du finjustera din varumärkesidentitet? Börja titta mot din interna kultur och du kommer att hitta din vägledning för hur du kan förändra ditt varumärke och den övergripande uppfattningen av ditt företag till det bättre.

Line Thomson
8/30/2022
Ofta laddar vi inför julledigheten genom att fylla to-do-listan med massor av uppgifter vi vill slutföra innan året är slut. Här delar vi våra tips på hur man borde göra istället!

Nu stundar snart julmys, glöggdoft och tid med nära och kära. Men innan lugnet infinner sig dyker ofta den välbekanta pre-holiday stressen upp, som en liten grinch som kliver in på kontoret lagom till december. De sista arbetsdagarna fylls lätt av ambitionen att avsluta allt, städa både det fysiska och digitala skrivbordet och gå på ledighet med ett "perfekt" tomt bord inför det nya året.

Psychology Today menar dock att denna slutspurt ofta gör motsatt nytta: den ökar stressen, hindrar återhämtning och gör att många startar sin ledighet mer utmattade än utvilade. Det kroppen egentligen behöver är en gradvis nedtrappning. Genom att ge sig själv, och sitt team, tillåtelse att göra mindre inför julen skapas de bästa förutsättningarna för en riktigt vilsam paus.

Vanliga källor till stress inför ledighet:

• Överfulla och överambitiösa att-göra-listor

• Förväntningar på att “hinna klart allt” innan ledighet

• Otydliga prioriteringar

• För många möten och deadlines i december

• En kultur där produktivitet premieras över återhämtning

• Känslan av att behöva vara “duktig” innan man tar ledigt‍


Tre saker att tänka på för en lugnare julavslutning:

• Prioritera endast det mest akuta och låt allt som kan vänta faktiskt vänta till januari.

• Planera en mjukstart på semestern genom att avsluta sista arbetsdagen tidigare.

• Sätt Out-of-Office – och håll fast vid den


För dig som är chef – så kan du hjälpa teamet att varva ner: 🌟

• Tydliggör prioriteringar - Hjälp teamet att se vad som är måste och vad som kan vänta till januari.

• Sänk förväntningarna på att “hinna allt” - Normalisera att inte alla uppgifter behöver vara klara före ledigheten.

• Minska antal möten sista veckan - Uppmuntra till att boka av eller korta ner möten för att frigöra tid och minska stress.

• Uppmuntra återhämtning - Ge klartecken att ta en lugnare arbetsdag eller gå tidigare sista dagen.

Och kanske den viktigaste av dem alla…

• Föregå med gott exempel! - Sätt din egen Out-of-Office, koppla ner och visa att det är okej att vara ledig på riktigt.


När allt kommer omkring handlar julledigheten inte om hur mycket vi hinner beta av innan vi loggar ut, utan om hur bra vi lyckas ge oss själva och varandra utrymme att faktiskt vila. Genom att sänka tempot, tydliggöra prioriteringar och våga låta vissa saker vänta, skapar vi en arbetsmiljö där människor får andas ut istället för att sprinta in i väggen. Så låt tempot sjunka, låt inkorgen vara ifred och låt återhämtningen börja redan nu. Det är en gåva som både du och ditt team kommer ha glädje av långt in i det nya året.

Vi på Peops önskar dig och ditt team en riktigt fridfull, varm och återhämtande julledighet.

Ta hand om er och låt lugnet få ta plats. 🌟

‍

Sara Ekvall
12/16/2025

Kontakta oss för att

utveckla din arbetsplats

Vi är ett team av ambitiösa och engagerade experter som är redo att vägleda och hjälpa dig inom HR - eller som vi brukar kalla det "People Operations".