Bemästra svåra samtal - 3 aspekter som gör samtalen framgångsrika

Under 2000-talet har vi kommit långt från de ursprungliga arbetsvillkoren för "fria arbetare" i den industriella revolutionen. Med tiden har vi skapat arbetsplatser som skyddar, motiverar och stärker medarbetarna. Arbetsgivare strävar alltid efter att förbättra arbetsplatsen för att öka produktiviteten och välbefinnandet för sina anställda. Vi ser upp till teknikjättar som Spotify, Google och Facebook och deras kreativa arbetsmiljöer och ser dem som det aktuella exemplet på hur den perfekta arbetsplatsen ska se ut, även termen "perfekt arbetsplats" är grumlad av mystik. I den här bloggen ska vi titta närmare på 5 vanliga myter om den perfekta arbetsplatsen och visa dig verkligheten bakom dem.

Myt 1: Att arbeta 8 timmar garanterar produktivitet.

Ju längre du jobbar, desto mer jobb får du gjort. Det verkar vara premisserna bakom denna myt som har funnits sedan Henry Ford introducerade den åtta timmar långa arbetsdagen för sina fabriksarbetare. Experiment här i Sverige med sextimmars arbetsdagar visar att det är tvärtom och att 8 timmar inte leder till mer produktivitet. De hävdar att många av de åtta timmarna som spenderas på kontoret spenderas ineffektivt och att de sex timmarna sätter en rejäl press på deras anställda. Vidare hävdar de att deras anställda är gladare över att dyka upp och lämna kontoret och i allmänhet är mindre utmattade. Även om vi inte argumenterar för att alla företag bör byta till sex timmars arbete per dag, argumenterar vi för att de normala nio till fem arbetsdagarna borde vara ett minne blott eftersom de helt enkelt utmattar din arbetskraft. Försök att tänka om vad som gör dina anställda produktiva och försök att utnyttja deras behov. Kanske är att jobba hemifrån ett gångbart (bättre) alternativ, eller förkortade arbetsdagar med förkortade raster. Som alltid finns det inga enkla lösningar.

Verklighet 1: Att arbeta 8 timmar garanterar inte produktivitet.

Myt 2: Ju närmare relationen är inom teamen, desto färre fel kommer att göras.

När du tänker på det är det vettigt eller hur? Om du har en bra kontakt med dina kollegor och din chef och om du fick din relation och arbetet ner till en rutin, så borde det finnas mindre utrymme för fel. Inget är mindre sant. En studie av Amy Edmondson visar att medarbetare och chefer med en nära relation rapporterade betydligt fler fel än de testpersoner som inte har en nära relation. Så varför är det så? Svaret är helt enkelt: de anställda kände sig säkrare för sina chefer att rapportera fel på grund av deras goda relation. Detta är viktigt att notera eftersom misslyckande är en del av framsteg. Som arbetsgivare behöver du veta var misstag görs så att du kan förbättra din verksamhet, därför är det ditt ansvar att skapa en trygg miljö för att kunna rapportera dessa fel. Du bör fokusera på ständig förbättring snarare än perfektion.

Verklighet 2: Ju närmare relationen är inom teamen, desto fler fel kommer att rapporteras och desto snabbare förbättras de.

Myt 3: Likasinnade arbetar bättre tillsammans.

På ytan verkar det här vara vettigt. Ju mer du är på samma linje med dina kollegor desto snabbare fattar du beslut och desto bättre resultat får du, eller hur? Fel. En studie av Kathrine Philips, Katie Liljenquist och Margaret Neale motbevisar detta och hävdar att homogena team verkligen tar snabbare beslut, men inte fattar bättre beslut. De heterogena teamen presterade bäst när det gäller beslut när de hela tiden ifrågasatte och utmanade sina partners att komma till bättre resultat.

Verklighet 3: Homogena team levererar snabbhet, heterogena team levererar resultat.

Myt 4: Ytterligare förmåner ger nöjda medarbetare.

Vi har alla sett exemplen Google, Twitter och Facebook. Cafeteria fylld med mat och dryck (ibland till och med hela måltider), dagis för hundar och till och med städtjänster är alla förmåner som är tänkta att göra dina anställda nöjda. Även om ingen någonsin blev ledsen av en gratis måltid, är det ingen garanti för nöjda medarbetare. Dessa förmåner kommer bara att uppfattas som erbjudanden och tillägg till deras jobb om arbetskulturen är sund. Om du uppmuntras att arbeta dig igenom din lunchrast, men i utbyte får du en gratis lunch, kan det kännas mer som en muta än en faktisk förmån. Det är därför viktigt att du först får en sund kultur som stärker dina medarbetare. Först efter att grunden är etablerad kan du tänka på att lägga till ytterligare förmåner. Om du vill lära dig mer från Google, läs min blogg om de 7 viktigaste lektionerna här eller om du vill ta reda på vad som verkligen motiverar anställda i dessa tider, läs den här bloggen.

Verklighet 4: Bara om du har grunderna rätt, kommer ytterligare förmåner att bidra till lycka.

Myt 5: Att göra det du älskar är det bästa sättet att få ut det mesta av ditt arbetsliv.

Vi hörde alla den konventionella visdomen att du bör sträva efter att arbeta med det du älskar för att få ut det mesta av dig själv. Denna sträng av visdom hävdar att din passion motiverar dig att göra stora saker och göra skillnad i världen. Det finns bevis som motbevisar denna självcentrerade motivation. En studie gjord av O.C. Tanner 2015 visar att bra arbete eller resultat inte uppnås så mycket genom att göra något vi älskar, men enligt 88 % av deltagarna är det mer fokuserat på att göra en skillnad som andra människor älskar. Det är där verklig produktivitet och stora prestationer ligger. Detta är inte att säga att du inte ska försöka hitta jobb där du kan göra det du redan älskar att göra, det är bara ett sätt att säga att det inte nödvändigtvis är det bästa sättet att få ut det mesta av ditt arbetsliv eller att uppnå bra saker.

Verklighet 5: Att uppnå storhet börjar ofta med att försöka göra en skillnad som andra människor älskar.

Är du intresserad av att veta mer? Kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa dig att:

• Öka produktiviteten
• Öppna upp för fel och förbättringar
• Skapa heterogena team som levererar resultat
• Etablera en hälsosam kultur som skapar nöjda medarbetare
• Uppnå fantastiska resultat med rätt personer

Vad är prompttrötthet?

Att jobba med AI kan få en att känna sig mer produktiv i vardagen. Men ibland fastnar vi i en lång rad omskrivningar och ändringar i vår prompt som snabbt tar slut på vår energi. Det här är ett fenomen som kallas "prompttrötthet", en slags mental trötthet som kommer när vi hela tiden försöker hitta rätt sätt att säga till AI:n vad den ska utföra - utan att riktigt lyckas.

Och det enkla svaret är inte att det är AI som inte har förstått dig, trots din perfekta instruktion. Det handlar snarare om att vi behöver göra ett nytt slags tankearbete. Vi måste vara extra noga med hur vi ställer frågor, läser och förstå svaren och därifrån ta beslut när vi anser att de duger. Det kräver tålamod, speciellt när svaret känns som ”nästan rätt” hela tiden.

Hur märks det av på arbetsplatsen?

I jobbet märker vi prompttrötthet på olika sätt. AI-verktygen används mindre än planerat, samtalen med kollegor handlar mer om hur man skriver bra prompts än om det faktiska utförandet. Det kan leda till att ork och engagemang sinar. För nya i teamet kan det bli svårt att lära sig allt från grunden när AI:n alltid finns där, men inte alltid ger rätt svar.

Men det finns angreppssätt för att slippa fastna i prompttrötthet och snabbare nå förväntat resultat. Här är tre enkla tips som kan göra skillnad:

• Spara dina bästa prompts i en egen samling som du kan använda igen. Då slipper du börja om varje gång och kan istället lägga energin på det viktiga.
• Om du fastnar, prova att fråga på ett annat sätt - eller be AI:n att agera som expert på ett speciellt område där du söker svar. Det kan hjälpa dig få bättre kvalité på svaren.
• Sätt på förhand upp tydligt mål med vad du vill få för svar, det gör det lättare att få relevanta svar och slippa tidsödsande omskrivningar.

Prompttrötthet är en vanlig del av att lära sig jobba med AI på nya sätt. Men med några smarta vanor kan AI bli ett verktyg som hjälper dig, utan att trötta ut dig. En av de bästa sättet att få verksamheten att sträva mot samma mål med AI-implementationer är att gå en gemensam AI-utbildning. Om du vill höra mer om hur vi jobbar med AI inom HR får du gärna höra av dig till oss!

Några tankrar från Ellen, konsult hos Peops Relations:  

När jag började jobba som konsult inom People Operations insåg jag snabbt att jag behövde bli bättre på att ge mig själv de bästa förutsättningarna att lyckas på jobbet. Tempot var högt, arbetsuppgifterna nya och kontexterna många. Ett otroligt spännande och givande arbete där man sällan vet vad nästa vecka kommer att ge.

Som en person som gillar att "ha koll på läget" stod jag dock inför en utmaning i en vardag med snabba förändringar och context-switching. Känslan av att inte har kontroll över min arbetssituation och att arbetsuppgifterna valde mig istället för att jag valde dem, stressade mig. Säkert finns det fler som känner igen sig i detta och vi vet alla att stress, oavsett orsak, blir skadligt för oss i längden. Långvarig stress är inte bara ett hot mot vårt välmående och vår produktivitet på jobbet, vi riskerar också att få negativa konsekvenser på vår hälsa såsom sämre inlärningsförmåga, sämre minne och nedsatt immunförsvar.

För att undvika detta började jag att testa mig fram för att skapa bättre förutsättningar för mig, och ett år senare testar jag fortfarande. Med utgångspunkt i hur vi som människor fungerar, vad vi behöver och vad som faktiskt funkar, kan fyra centrala delar sammanfattas i en modell som vi kallar PEPP-modellen (prioritera, engagera, planera och pausa).

Vad är PEPP modellen?

PEPP modellen är en sammanfattning om vad forskning säger om fokus och hälsa på jobbet. Den fokuserar sig på prioritering, planering, engagemang, och fysisk hälsa. Den följer en flertal studier som pekar på vikten av minimeringar av context switching och att röra sig på jobbet, samt dess relation med att prestera på jobbet.  

Prioritera: En prioriteringsövning som har hjälpt mig är att ställa frågan: Vad är EN uppgift som jag måste få gjort idag? Vad är det som jag, i slutet av den här dagen (eller veckan) kommer vara mest nöjd med att ha åstadkommit? Utifrån det planerar jag och fördelar mina resurser. På så sätt, när dagen eller veckan är slut, kan jag fortfarande känna mig nöjd även om “att göra lista” aldrig tar slut.  

Engagera:  Vad får mig engagerad? Vad är viktigt för mig att må bra och lyckas på jobbet? Hur ofta ställer du dig den frågan? Det räcker inte att reflektera över det på det årliga medarbetarsamtalet. Vi behöver själva proaktivt jobba med vårt engagemang för att förstå vad som är viktigt för oss och aktivt skapa de förutsättningar som vi behöver. Jag har testat att avsätta en kvart varje fredag för att reflektera över min vecka (vad har fungerat bra och vad kan fungera ännu bättre nästa vecka). Det har hjälpt mig att förstå mig själv bättre och vad jag behöver för att lyckas ännu bättre nästa vecka.

Planera: Boxa in uppgifter i kalendern och gör en plan för veckan. Identifiera eventuella kritiska dagar och se till att tid finns för pauser. Fundera över när maximalt fokus kommer krävas och vad som kommer att ge och ta energi under veckan. Vid planering, utgå från de tidigare punkterna: vad är mitt fokus och vad behöver jag för att lyckas?  

Just nu testar jag en mötesfri dag hemifrån i veckan för att få en dag där jag ostört kan jobba med arbetsuppgifter som kräver högsta fokus – det funkar utmärkt för mig och mina behov.  

Pausa: och rör på dig! Regelbundna pauser där vi rör på oss är ett måste för att ta hand om kroppen och behålla fokus. Jag själv märker av det tydligt de dagar jag slarvar, kroppen är stel och jag är tröttare. De dagar jag jobbar hemifrån och vet att jag naturligt inte kommer att gå lika mycket ser jag till att komma ut på en promenad under dagen. Under långa möten är jag den som ställer mig upp och gör yoga-rörelser.  

För att få till rörelsepauser är en övning som funkar för mig att sätta en timer på 25 minuter och oavsett vad jag gör just när timern är slut, går jag upp och tar en bensträckare. Detta är inte bara en effektiv metod för att få in rörelse, utan även för att behålla fokus på en arbetsuppgift.

‍Vi tror inte att det finns ett arbetssätt som funkar för alla, istället måste man testa sig fram. Vissa saker är roliga att testa på i en viss tid, andra saker funkar inte alls. Ibland orkar/hinner/glömmer man bort att prioritera sig själv. Och det är okej. Så länge vi studsar tillbaka och fortsätter med hållbara vanor. Arbetslivet är långt och det är vår bestämda uppfattning att arbetslivet ska vara en plats där hälsa och välmående prioriteras. Mår vi bra så presterar vi bra. Tänk PEPP!

‍

Källor:  

How Much Time and Energy Do We Waste Toggling Between Applications? (hbr.org)  

The Biggest Culprit Behind Your Lagging Productivity: You (forbes.com)  

To Improve Your Work Performance, Get Some Exercise (hbr.org)

‍

‍