Mojangs HR-team utbildades inom Generativ AI

Hur står sig Sverige i Global Happiness Index?

Global glädjevåg – men ojämn fördelning
Enligt Ipsos World Happiness Report (2013–2023) uppger i genomsnitt 73 % av människor världen över att de är “very or rather happy”. Trots detta är ökningen långt ifrån jämnt fördelad, och i många västländer – däribland Sverige – ser vi stagnation eller till och med en nedgång.

Global trend: mindre lycka över tid
Ipsos visar att 15 av 20 länder nu är mindre lyckliga jämfört med för 14 år sedan. Det här är en tydlig global trend – vi har blivit mindre lyckliga över tid.

Åldersskillnader i välmående
Intressant nog rapporterar äldre (60+) högre välmående än medelåldern – och 50‑åringar befinner sig i botten vad gäller välmående.

Norden fortsätter glänsa (–men varning för unga)
De nordiska länderna – Finland, Danmark, Norge och Sverige – brukar toppa World Happiness Index, tack vare höga nivåer av tillit, balans och social trygghet. Men det finns en varningsflagga: den yngre generationen rapporterar minskat socialt stöd och känsla av tillhörighet.

Socialt stöd och känsla av tillhörighet är de starkaste faktorerna för lycka

Andra centrala faktorer inkluderar:

1. Meningsfullhet
2. Kontroll över livet
3. Mental hälsa
4. Boendeförhållanden

‍Ekonomisk oro framträder som den vanligaste orsaken till olycka – mindre pengar innebär lägre välbefinnande.

‍

Vad betyder det här för oss på Peops och framtidens arbetsliv?‍

På Peops ser vi tydligt hur dessa insikter påverkar hur vi bör utveckla arbetslivet i Sverige.

Från HR‑fråga till affärsstrategi: relationer och tillit
Skapa arenor för meningsfull gemenskap, tillit och socialt stöd. Att satsa på teamkänsla, peer‑support och trygghet är inte bara ”nice‑to‑have” –utan affärskritiskt.

Prioritera mental hälsa aktivt
Ge struktur för känsla av kontroll, välbefinnande och meningsskapande vardag – särskilt viktigt för yngre medarbetare som i allt högre grad känner social isolering.

Lyfta generationers olika behov
Arbetslivet bör skräddarsys efter var människor befinner sig i livet. Små, individuellt anpassade insatser kan göra stor skillnad för både unga och äldre.

Sverige som föregångare i mänskligt och inkluderande arbetsliv
Sverige ligger redan i framkant – men vårt ansvar slutar inte där. Vi kan fortsätta driva välfärdsmodellen framåt genom att förespråka ett arbetsliv som är empatiskt, inkluderande och lyfter lycka som affärsvärde.

‍

Sammanfattning‍

Sverige står starkt i Global Happiness Index, men blir inte immun mot globala stagnationer – särskilt bland unga. För att bygga framtidens hållbara arbetsliv krävs att vi synliggör socialt stöd, meningsfullhet, mental hälsa och generations-anpassning som strategiska prioriteringar. Vårt HR-arbete bör därför vara lika empatiskt som det är affärsmässigt. På Peops är det inte bara en ambition – det är vår väg framåt.

Läs hela rapporten här.

‍

Därför sparar du tid på att analysera din ChatGPT-historik

Det är måndag igen och du behöver återigen hjälp av AI att bygga nytt material. Du öppnar ChatGPT, skriver "skriv ett mejl till chefen, som har denna ton…" och drar igång samma kontext du formulerade förra veckan. Och veckan innan. Det är ingenting fel med din prompt, men du tappar en massa tid på att skriva samma förfrågan om - och om igen.

Det här är vi alla inte alltid så bra på, för vi vill gärna ta den snabba genvägen till lösningen. Vi öppnar nya chattar, formulerar samma instruktion, justerar tonen en aning - och är nöjda. Kortsiktigt är inverkan minimal, men det blir en stor tidsåtgång att upprepa detta arbetssätt över en längre period.

Och det är just detta ChatGPT, Claude, Gemini och andra chatbottar är gjord för att lösa. Har du någonsin frågat om denna typ av hjälp?

Tre promptar som ökar din produktivitet - och sparar flera timmar varje vecka

1. Granska din chathistorik och få feedback

"Utifrån min chathistorik - vad gör jag bra och vad kan jag göra annorlunda för att bli mer effektiv? Vad lägger jag mest tid på? Hur fördelas min tid mellan operativa och strategiska uppgifter?"

Det du letar efter är dina egna mönster i chattarna. När du ser dem svart på vitt blir det uppenbart vad som borde flyttas, kanske att du skapar en custom GPT, kanske skulle texten läggas in som instruktion i dina personliga inställningar, eller till ett eget promptbibliotek du sparar i exempelvis Notion?

Svaret du får tillbaka kommer garanterat hjälpa dig att hitta nya arbetssätt - som gör att du snabbare når ditt mål. Testa denna teknik veckovis eller varje kvartal.

2. Reflektion - inför leveranser

"Jag ska leverera [workshop/presentation/dokument]. Gå igenom tidigare chattar där jag jobbat med liknande innehåll. Vilka fällor eller risker ser du att jag kan hamna i?"

Vi minns oftast våra senaste misstag, sällan mönstret. Vår chatbot minns båda, men du behöver fråga om denna feedback. Kör prompten ovan innan du börjar - den fångar saker du själv kan ha missat att du gjorde förra gången du satt i samma situation.

3. Retrospektiv - efter leverans

"Analysera min senaste leverans av [workshop/presentation/dokument]. Var fastnade jag? Vilka moment skapade värde och vilka skapade bara brus? Vad hade jag kunnat göra annorlunda?"

Allra bäst direkt när projektet är klart, medan minnet är färskt och inte uppstädat i efterhand. Spara svaret och använd det för att förbättra din arbetsprocess. Nästa gång du börjar något liknande - kopiera in svaret du fick från ChatGPT/Claude/Gemini.

För att ta sig framåt behöver vi alltså också titta bakåt

De flesta AI-tips för chefer och HR-personer handlar om att producera mer. De tre prompterna ovan handlar om det motsatta - att se mönster i det sätt du redan jobbar med din chatbot, och göra något åt det du upptäcker. Detta arbetssätt tar dig bara 30-60 minuter att utföra, men sparar dig flera timmar. Så, vad hade du velat bli bättre på? Fråga din chatbot nästa gång! 

Har ni testat AI och chatbottar - men kommer inte framåt? Låt Peops Relations utbilda er i grundläggande generativ AI. En kompetens som är en av de mest eftertraktade kompetenserna på marknaden just nu. Du är varmt välkommen att kontakta oss om du vill veta mer.

Att skapa en bra arbetsmiljö är något vi alla påverkas av, och även om det enligt arbetsmiljölagen (AML) är arbetsgivaren som har huvudansvaret, är det viktigt att alla på arbetsplatsen känner sig delaktiga och vet vad som gäller.

Oavsett om ni är en liten grupp eller en större organisation, handlar det om att hitta en balans där ansvar och samarbete går hand i hand. Jobbar du proaktivt med arbetsmiljöfrågor (exempelvis med hjälp av en HR-konsult) undviker du dyra kostnader och får mer motiverade medarbetare.

Hur kan ansvaret fördelas inom organisationen?

• Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ser till att arbetsmiljöuppgifter fördelas vidare till chefer, arbetsledare eller andra medarbetare som har rätt förutsättningar att ta hand om dem. Det kan handla om att göra riskbedömningar, följa upp tillbud eller introducera nya kollegor.
• Den som får arbetsmiljöansvar behöver också ha både kunskap, tid och stöd för att kunna göra ett bra jobb. Om det saknas, är det viktigt att uppgiften tas om hand på annat sätt.
• Skyddsombud och medarbetare är viktiga röster i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet representerar de anställda och är med och påverkar, medan alla medarbetare har en viktig roll i att följa rutiner och rapportera det som kan förbättras. Men det formella ansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren.

I företag med fler än tio anställda är det en god idé att dokumentera vem som ansvarar för vad, så att det blir tydligt för alla.

Vad behövs för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska fungera?

• Tydliga roller - När alla vet vem som ansvarar för vad blir det lättare att agera.
• Rätt förutsättningar - De som har ansvar behöver också få tid, kunskap och stöd.
• Samarbete - Arbetsmiljöfrågor tas bäst om hand när man pratar ihop sig, till exempel på arbetsplatsträffar eller i samverkansgrupper där man pratar om företagshälsa.

Vad händer om företagets arbetsmiljöansvar inte lever upp till kraven?

Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar på fullaste allvar kan Arbetsmiljöverket ingripa och kräva åtgärder. I vissa fall kan det bli ekonomiska påföljder (viten), och i allvarligare situationer kan det även leda till rättsliga konsekvenser.

Tre enkla frågor att börja med för att förbättra arbetsmiljön:

• Är det tydligt i skrift vem som ansvarar för vad i arbetsmiljöarbetet?
• Har ansvariga rätt stöd, tid och resurser för sina uppgifter?
• Finns det forum där arbetsmiljöfrågor regelbundet tas upp och diskuteras?

Det behöver inte vara krångligt, men ibland behövs lite hjälp på traven. Om du vill prata om hur ni kan göra arbetsmiljöarbetet tydligare och mer praktiskt, är ni varmt välkommen att höra av er och prata HR-stöd med oss.