Minuter
Plus
Publicerad
January 11, 2023

Kultur äter Strategi för frukost; och processer för lunch och middag

Det är välkänt att Kultur äter Strategi för frukost, men om vi utvecklar; vad äter den till lunch och middag?
Författare
Line Thomson
Grundare, CEO & Senior People Partner
Gå med i nyhetsbrevet
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Dela

In the last post, I discussed how culture eats strategy for breakfast, which is almost a well-accepted mantra in the business world. If I elaborate on that train of thought, then I believe we can almost certainly say that culture eats processes for lunch and dinner. Not only because processes are the consequence of a strategy, but also because we even look at the theoretic idea of a process versus the practical application of a process.


En strategi är en övergripande plan för en organisation för hur man ska uppnå sina affärsmål. Från strategin härleder vi taktiska och operativa planer och skapar processer för att säkerställa att vi når målen för dessa planer så effektivt som möjligt.


När vi tittar på den allmänna idén om en arbetsplats ser vi att det övergripande ramverket för många arbetsplatser är väldigt lika. Människor reser till en tilldelad geografisk plats, har en tid som de börjar och slutar, har kollegor de arbetar tillsammans med och tillsammans arbetar de mot ett mål. Utöver det så skiljer sig yrken åt på många olika sätt. En polis har en helt annan uppsättning uppgifter och ansvar än en receptionist eller mjukvaruutvecklare. Ändå har de också mycket gemensamt. En viktig sak som de flesta jobb har gemensamt är att de måste hantera mycket oklarheter. Oavsett om du frågar en polis, receptionist eller mjukvaruutvecklare vad de gör på en daglig basis, kokar många av svaren ner till en variant av "varje dag ger nya oförutsedda utmaningar". Det är svårt att beskriva dagliga aktiviteter eftersom de kan variera enormt. Ingen dag är den andra lik. Ändå vet var och en av dessa människor vad som förväntas av dem i olika situationer. De vet hur de ska bete sig, även när situationen är ny för dem.


Strukturer & processer


Ett sätt att hantera detta problem är att bygga processer som ger människor riktlinjer för hur de ska agera i olika situationer. Dessa processer är bra för att visa andra organisationer hur du tänker driva dina företag. Ett utmärkt exempel på detta är ISO-certifieringar. Enorma mängder dokumentation om hur en organisation har lagt upp sina processer för att kunna garantera en viss nivå av standardisering och kvalitet. Men även den detaljerade dokumentationen av ISO-certifieringar lämnar utrymme för tolkningar och oklarheter och kräver att anställda är anpassningsbara och kreativa. Missförstå mig inte; ISO-certifiering kan vara avgörande för organisationer att förbättra både kvaliteten och effektiviteten i sitt arbete. Jag hävdar bara att det inte är det ultimata verktyget för att vägleda dina anställda i deras vardagliga arbete. Dessa är ofta sofistikerade texter och processflöden för att vägleda individer om hur man hanterar komplexa frågor, gömda i manualer eller kvalitetsstödsystem. Endast en liten del av människorna har läst dessa manualer och för att göra saken värre skiljer sig teorin alltid något från verkligheten. Det betyder att vi måste ge våra medarbetare fler riktlinjer om hur de ska agera, även med oklarheter och ständigt föränderliga situationer.


Kultur till undsättning


Det är här kultur kommer in. Jag har redan mycket pratat om hur beslutsfattande, kultur och bemyndigande hänger ihop här. Men förutom att fatta beslut beter vi oss också på ett visst sätt som människor. Våra beteenden formas av motivationer, det som driver oss individuellt och av det som är acceptabelt i en grupp, det som driver oss kollektivt. Eftersom jag inte är psykolog ska jag inte spekulera för mycket här i hur individuella motivationer formas, men som HR-specialist kan jag berätta att gruppbeteenden formas och formas av företagskulturen. Med andra ord, som företag kan vi inte bestämma motivationen hos en enskild person, men vi kan påverka den övergripande kulturen i vår organisation. Kulturen som vi skapar kommer i sin tur att påverka gruppens beteenden, vilket i sin tur kommer att påverka individuella beteenden och beslut.


Genom att skapa rätt kultur kan vi skapa rätt gruppbeteenden som kommer att ge riktlinjer för individer om hur de ska bete sig och fatta beslut. Detta är uppsättningen riktlinjer som hjälper människor att fatta konsekventa beslut trots oklarheter och ständigt föränderliga situationer. Ett bra exempel på detta är det kulturella värdet av Facebook "Move fast and break things", som anammades av många små snabbväxande företag. Varför? Enkelt: dessa företag saknar ofta strukturen för att korrekt vägleda sina anställda genom deras beslutsprocess. Ett sådant företagsvärde visar dina anställda att de inte ska vara rädda och vänta för länge med att fatta beslut. De uppmuntras snarare att förlita sig på sina egna styrkor och "Rör dig snabbt och bryt saker" istället för att "gå långsamt och stadigt".


Although I am not arguing that this is a good cultural value (Facebook had to roll back its original bold value), it is a clear guideline and message to people on how to act in unclear situations that demand adaptability and creativity. That is something that processes can never give your employees. Processes can only help you with the predictable, but culture can help you with the unpredictable – and remember it is the case for most jobs that “every day brings new unforeseen situations”.  

‍

Fysisk aktivitet och välmående på arbetsplatsen är nyckeln till att förebygga hjärnans sjukdomar!

En färsk rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, avslöjar att en betydande del av hjärnans sjukdomar kan förebyggas genom livsstilsförändringar. Rapporten visar att låg fysisk aktivitet är den faktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar och kan kopplas till 13 procent av all diagnostiserad GAD, 9 procent av Alzheimers sjukdom, 8 procent av stroke, 7 procent av annan demens och 7 procent av Parkinsons sjukdom.

För företag och HR-avdelningar utgör detta en unik chans att satsa på medarbetarnas hälsa. Genom att främja fysisk aktivitet och bygga en inkluderande arbetsmiljö kan vi inte bara höja individers välbefinnande utan också bidra till att minska de omfattande kostnaderna som dessa sjukdomar innebär för samhället.

Tre tips för att komma igång:

  • Få till rörelsepauser! Ta en omväg till kaffeautomaten, välj trapporna istället för hissen och variera att sitta och stå under din arbetsdag.
  • Bjud in till gemensamma träningspass - att träna tillsammans är inte bara bra för hälsan, det stärker även gruppens gemenskap. Kanske kan sommarfesten inkludera ett träningstillfälle?
  • Walk & talks - bjud in till promenadmöten! 1:1 samtal passar perfekt som promenadmöten - och varför inte ta med mobil och hörlurar ut på en promenad vid andra digitala möten?

Är din arbetsplats i behov av hjälp? Låt oss tillsammans skapa en hälsosammare - kontakta oss så berättar vi mer!

Här kan ni läsa mer om rapporten: Hjärnans sjukdomar går att förebygga | Hjärnfonden (hjarnfonden.se)

‍

Line Thomson
7/4/2024
Samhället rör sig allt snabbare och näringsliv följer därefter. Företag växer snabbare och tar snabbare beslut, i en takt som bara tycks öka. Detta sätter höga krav på dagens arbetstagare. Det finns dock verktyg vi individer kan ta till för att förbättra våra förutsättningar för att må bra och lyckas på jobbet, i denna snabbrörliga miljö.

Några tankrar från Ellen, konsult hos Peops Relations:  

När jag började jobba som konsult inom People Operations insåg jag snabbt att jag behövde bli bättre på att ge mig själv de bästa förutsättningarna att lyckas på jobbet. Tempot var högt, arbetsuppgifterna nya och kontexterna många. Ett otroligt spännande och givande arbete där man sällan vet vad nästa vecka kommer att ge.

Som en person som gillar att "ha koll på läget" stod jag dock inför en utmaning i en vardag med snabba förändringar och context-switching. Känslan av att inte har kontroll över min arbetssituation och att arbetsuppgifterna valde mig istället för att jag valde dem, stressade mig. Säkert finns det fler som känner igen sig i detta och vi vet alla att stress, oavsett orsak, blir skadligt för oss i längden. Långvarig stress är inte bara ett hot mot vårt välmående och vår produktivitet på jobbet, vi riskerar också att få negativa konsekvenser på vår hälsa såsom sämre inlärningsförmåga, sämre minne och nedsatt immunförsvar.

För att undvika detta började jag att testa mig fram för att skapa bättre förutsättningar för mig, och ett år senare testar jag fortfarande. Med utgångspunkt i hur vi som människor fungerar, vad vi behöver och vad som faktiskt funkar, kan fyra centrala delar sammanfattas i en modell som vi kallar PEPP-modellen (prioritera, engagera, planera och pausa).

 

Vad är PEPP modellen?

PEPP modellen är en sammanfattning om vad forskning säger om fokus och hälsa på jobbet. Den fokuserar sig på prioritering, planering, engagemang, och fysisk hälsa. Den följer en flertal studier som pekar på vikten av minimeringar av context switching och att röra sig på jobbet, samt dess relation med att prestera på jobbet.  

Prioritera: En prioriteringsövning som har hjälpt mig är att ställa frågan: Vad är EN uppgift som jag måste få gjort idag? Vad är det som jag, i slutet av den här dagen (eller veckan) kommer vara mest nöjd med att ha åstadkommit? Utifrån det planerar jag och fördelar mina resurser. På så sätt, när dagen eller veckan är slut, kan jag fortfarande känna mig nöjd även om “att göra lista” aldrig tar slut.  

Engagera:  Vad får mig engagerad? Vad är viktigt för mig att må bra och lyckas på jobbet? Hur ofta ställer du dig den frågan? Det räcker inte att reflektera över det på det årliga medarbetarsamtalet. Vi behöver själva proaktivt jobba med vårt engagemang för att förstå vad som är viktigt för oss och aktivt skapa de förutsättningar som vi behöver. Jag har testat att avsätta en kvart varje fredag för att reflektera över min vecka (vad har fungerat bra och vad kan fungera ännu bättre nästa vecka). Det har hjälpt mig att förstå mig själv bättre och vad jag behöver för att lyckas ännu bättre nästa vecka.

Planera: Boxa in uppgifter i kalendern och gör en plan för veckan. Identifiera eventuella kritiska dagar och se till att tid finns för pauser. Fundera över när maximalt fokus kommer krävas och vad som kommer att ge och ta energi under veckan. Vid planering, utgå från de tidigare punkterna: vad är mitt fokus och vad behöver jag för att lyckas?  

Just nu testar jag en mötesfri dag hemifrån i veckan för att få en dag där jag ostört kan jobba med arbetsuppgifter som kräver högsta fokus – det funkar utmärkt för mig och mina behov.  

Pausa: och rör på dig! Regelbundna pauser där vi rör på oss är ett måste för att ta hand om kroppen och behålla fokus. Jag själv märker av det tydligt de dagar jag slarvar, kroppen är stel och jag är tröttare. De dagar jag jobbar hemifrån och vet att jag naturligt inte kommer att gå lika mycket ser jag till att komma ut på en promenad under dagen. Under långa möten är jag den som ställer mig upp och gör yoga-rörelser.  

För att få till rörelsepauser är en övning som funkar för mig att sätta en timer på 25 minuter och oavsett vad jag gör just när timern är slut, går jag upp och tar en bensträckare. Detta är inte bara en effektiv metod för att få in rörelse, utan även för att behålla fokus på en arbetsuppgift.

 

‍Vi tror inte att det finns ett arbetssätt som funkar för alla, istället måste man testa sig fram. Vissa saker är roliga att testa på i en viss tid, andra saker funkar inte alls. Ibland orkar/hinner/glömmer man bort att prioritera sig själv. Och det är okej. Så länge vi studsar tillbaka och fortsätter med hållbara vanor. Arbetslivet är långt och det är vår bestämda uppfattning att arbetslivet ska vara en plats där hälsa och välmående prioriteras. Mår vi bra så presterar vi bra. Tänk PEPP!

‍

Källor:  

How Much Time and Energy Do We Waste Toggling Between Applications? (hbr.org)  

The Biggest Culprit Behind Your Lagging Productivity: You (forbes.com)  

To Improve Your Work Performance, Get Some Exercise (hbr.org)

‍

‍

2/20/2024
Att skriva ett CV kan kännas som en utmaning, men med rätt strategi kan du skapa ett som verkligen sticker ut. Förutom att finjustera innehåll och design, så kan även AI användas som bollplank - inte som genväg.

Att skriva ett bra CV kan kännas överväldigande, men det behöver inte vara det. Oavsett om du är ny på arbetsmarknaden eller en erfaren yrkesperson som letar efter nästa utmaning, kan du göra ditt CV till en kraftfull marknadsföring av dig själv. Här är sex enkla, men effektiva tips för att skriva ett bra CV - och öka chanserna för att få en intervju.

1. Anpassa ditt CV utefter arbetsgivaren

Att anpassa ditt CV för varje specifik roll är nyckeln. Gå igenom beskrivningen i jobbannonsen noggrant och framhäv de erfarenheter och färdigheter du har som matchar vad arbetsgivaren söker. Använd nyckelord från annonstexten och se även över företagets värdeord. Det kommer inte bara att imponera på rekryterare, utan också göra att ditt CV lättare passerar genom automatiska urvalssystem (ATS).

2. Visa dina prestationer med siffror

Det räcker inte att bara lista vad du gjort, visa även på effekterna av dina prestationer. Istället för att skriva "Ansvarig för sälj-teamet", skriv om till "Under 2024 ledde jag ett sälj-team på 10 personer, där jag hjälpte teamet öka försäljningen med 25%". Siffror och konkreta resultat gör dig mer trovärdig och övertygande.

3. Lyft fram relevanta projekt och uppdrag

Många undviker att ta med projekt, frilansuppdrag och konsultarbete i sina CV:n, men dessa kan få dig att sticka ut. Beskriv kortfattat din roll, vad du åstadkom och hur det bidrar till den roll du söker. Detta är särskilt viktigt för jobb inom tech och konsulttjänster.

4. Skapa ett starkt personligt varumärke

Ditt CV ska spegla vem du är som yrkesperson. En tydlig och summerandeprofiltext i början kan hjälpa dig att sticka ut. Beskriv dina unika styrkor, vision och varför du är den perfekta kandidaten. Säkerställ att denna beskrivning matchar ditt varumärke på LinkedIn, eftersom rekryteraren sannolikt kommer att kika på den.

5. Glöm inte bort visuell design

Ett välorganiserat och lättläst CV underlättar rekryterarens arbete och får dig att framstå som strukturerad. Använd tydliga rubriker och håll varje erfarenhet koncis med ett par meningar. Dessa enkla justeringar kan göra ditt CV mer professionellt och lockande. Lägg gärna tid på en kreativ layout, men kom ihåg att det är innehållet som är viktigast.

6. Använd AI - som bollplank

AI-system som ChatGPT, Copilot eller Claude.ai kan agera bollplank, ge dig feedback och ta reda på vad du behöver mer eller mindre av. Däremot avråds du att låta AI skapa hela ditt CV från grunden. Det är lätt för rekryterare att upptäcka om ett CV är skapat av dig - eller av ett AI-system. Låt AI förbli ditt bollplank och se till att du har koll på innehållet.

Frågor du kan ställa din chatbot:

  1. Agera rekryteringsexpert - vad är de 3 mest kritiska förändringarna jag behöver ändra på i mitt CV? 
  2. Analysera arbetsgivarens hemsida, hur kan jag anpassa min erfarenhet (bifogad) för att matcha deras kultur & värderingar?
  3. Vilka frågor tror du en rekryterare kommer ställa till mig? Ge inspiration till konkreta svar och anpassa dessa efter jobbannonsen (bifogad).

Genom att följa dessa sex tips kan du förvandla ditt CV till ett kraftfullt verktyg som ökar dina chanser att få drömjobbet. Oavsett var du är i din karriär så är det viktigt att hålla ditt CV uppdaterat och anpassat till varje jobb du söker. Vill du få mer inspiration kan du läsa vårt inlägg om hur du kan skapa de bästa förutsättningarna för att må bra och lyckas på jobbet.

Calle Engström
9/12/2024

Kontakta oss för att

utveckla din arbetsplats

Vi är ett team av ambitiösa och engagerade experter som är redo att vägleda och hjälpa dig inom HR - eller som vi brukar kalla det "People Operations".