Minuter
Rekrytering
Publicerad
October 19, 2022

Varför personalchefer behöver gå in i rollen som VD?

Att göra fallet för HR på en strategisk C-nivå; låt oss marknadsföra våra HR-chefer till VD:ar
Författare
Line Thomson
Grundare, CEO & Senior People Partner
Gå med i nyhetsbrevet
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Dela

Tiderna förändras, inte produkterna, inte maskinerna, men vårt mänskliga kapital är vårt unika försäljningsargument. Så varför är då den viktigaste funktionen i ett företag inte upptagen av en HR-professionell?

I den här bloggen vill jag öppna en ny diskussion. De högsta funktionerna i företag är ofta upptagna av yrkesverksamma som ofta har sin specialisering inom ett visst yrke, det är ofta specialiteter inom: försäljning, produktivitet, själva produkten och ibland även ekonomi.

Det är dock väldigt sällsynt att vi ser en HR-proffs på den högsta plats i ett företag (läs: aldrig). Varför är det så? Jag skulle hävda att HR har den viktigaste rollen i ett företag på 2000-talet och därför verkar det bara naturligt att någon med HR-affinitet har det högsta ämbetet.

Det högsta ämbetet – en kort historia

Historiskt sett var de högsta funktionerna i tidigare samhällen antingen rankade efter "födelserätt" eller ålder. En prins föddes för att bli kung och en bondeson föddes för att bli bonde. Dessutom hade den äldre brodern (eftersom vi då inte ens pratar om jämställdhet mellan könen) ofta den högsta aktningen i familjen.

När vi förvandlades från ett feodalt samhälle till ett kapitalistiskt samhälle förändrades också vår ordning på vem som har den högsta funktionen och varför. Födelserätt och ålder gjorde plats för privat egendom och kapital. I början av vårt kapitalistiska samhälle var det människorna som var skickligast i sitt yrke (hantverkare, hantverkare och skrån) som hade de högsta ämbetena i sina organisationer.

Med den industriella revolutionen i full kraft var dessa proffs tvungna att ta plats åt de människor som kunde mest om maskiner och produktion. Efter andra världskriget var dessa massproducerande proffs tvungna att ta plats för produktivitetsproffs. Genomsnittlig produktion och effektivitet blev många företags drivkraft att överträffa konkurrenterna.

Kort därefter krävde kapitalismens guldålder yrkesverksamma som visste hur man hanterade flöden av pengar. Den högsta sysselsättningen blev relaterad till finansiell specialisering. Snabbspolning till aktuell dag, det högsta kontoret är ofta relaterat till specialisering när det gäller försäljning, produktivitet, själva produkten eller ekonomi. VD-poster är, oftare än inte, upptagna av någon som har en teknisk skicklighet.

Vad är viktigt?

Låt oss göra en sammanfattning av vad vi har haft hittills; vi valde våra ledare baserat på: födelserätt, ålder, hantverk, färdigheter relaterade till produktion, produktivitet, ekonomi, försäljning och själva produkten. Saknar vi något? Det tror jag att vi gör.

Nu på 2000-talet verkar humankapital vara den viktigaste tillgången för de flesta företag. Människorna som går i våra korridorer, säljer och producerar våra produkter, underlättar ekonomi, logistik och inköp, det är människorna som är det bankande hjärtat i en organisation. De är våra unika försäljningsargument. Det har inte gått obemärkt förbi. Fler och fler företag är upptagna med att försöka behålla och utveckla sin talang, och fler och fler företag startar för att tillhandahålla medel för att göra det. Särskilt i nischbranscher, alla branscher som arbetar på distans med mjukvara och industrier som kräver specifika färdigheter (jag tror att detta fångar hela vår ekonomi), vet arbetsgivare hur viktigt det är att behålla och utveckla sin talang.

Av detta kan jag bara sluta en sak, det viktigaste fokuset för våra företag nu bör vara de människor som arbetar i dem. Det betyder att vi behöver ledare och VD:er som inte bara förstår HR, utan som också är skickliga inom HR-världen.

Byter fokus

Varför skulle du gå igenom besväret att hitta en VD som har fokus på HR? Varför kräver vi sådan betoning? Jo, för att varje gång innan oss också krävde förändring och nya idéer utifrån vad som var viktigt på den tiden. Nu gick vi in ​​i en era där den viktigaste delen av vårt företag är baserad på våra medarbetare och deras, ofta oersättliga, talanger. Samhället är fokuserat på att låta var och en utveckla sin talang för att maximera vår produktion. Skolor, universitet, utbildningscentra, de vet alla vikten av ett utvecklingsfokuserat tillvägagångssätt. Därför är det dags att företag antar samma fokus, vilket kräver samma typ av ledare.

Det är därför viktigt att våra framtida vd:ar inte bara förstår en rekryteringsprocess, utan att de kan bygga upp en hel talangförvärvsstrategi. Att de inte bara kan se värdet av teambuildingövningar, utan att de förstår hur man formar och skapar kulturell förändring. Att de inte bara är intresserade av att utbilda sina anställda att hålla sig uppdaterade med teknologier, utan att de kan forma bana och utvecklingsplaner för att ge möjligheter till tillväxt.

Kort sagt, det räcker inte längre att våra ledare kan och gör grunderna. Det är dags att HR tar sin rättmätiga plats i centrum av ett företag vars främsta unika försäljningsargument är dess medarbetare. Det är dags att vi accepterar att centrum i vår tid tillhör HR och utveckling, men det betyder också att det är dags för våra HR-proffs att ta steget upp. Det räcker inte med att stå i kö och ”erbjuda service när man blir tillfrågad”, HR-avdelningar behöver förvandla sig från administratörer till proaktiva chefer.

Vi måste hitta värde som vi kan bidra med till våra arbetsgivare. Hitta kulturella problem och lös dem, utveckla utbildnings- och utvecklingsstrategier och stärka våra medarbetare att vara medmästare. Det är bara genom att göra det som HR lyfts till strategisk betydelse och som vi får ledare som förstår och är skickliga inom HR-området.

Sammanfattningsvis

För mig är det bara tydligt att nästa generation av nya ledare har en bakgrund inom HR. Vi är i stort sett överens om att vårt humankapital i vidaste bemärkelsen är den viktigaste aspekten av vårt företag. Vi rekryterar, coachar, utbildar och utvecklar våra medarbetare, men för att verkligen sticka ut för våra medarbetare behöver HR lyftas till strategisk betydelse. Därför tror jag att vi behöver ledare som förstår denna betydelse och har förmågan att göra det.

Kostnaden för en interim HR-konsult varierar beroende på flera faktorer, som kompetens och uppdragets omfattning. I detta inlägg förklarar vi vad som påverkar prisbilden. Vi lyfter även fördelar med teambaserad approach som anpassas efter företagets behov.

Vad kostar en interim HR-konsult?

Att ta in en interim HR-konsult kan vara den sista pusselbiten som ditt företag behöver, särskilt om ni idag saknar egen HR-avdelning eller behöver extra hjälp under tidsbestämd period med HR-relaterade frågor (exempelvis föräldravikariat).

Men vad kostar en konsult egentligen? Och vad gör egentligen en HR-konsult? Hos Peops Relations erbjuder vi flera olika lösningar, bland annat teambaserad approach som ger dig mer än “bara” en konsult - du får tillgång till ett helt team av HR-experter, anpassat efter var ditt bolag står idag och nuvarande behov.

Vad påverkar kostnaden för en interim HR-konsult?

När du funderar på att anlita en interim HR-konsult är det viktigt att förstå vilka faktorer som kan påverka priset:

  • Senioritet och erfarenhet
    En mer senior konsult kostar ofta mer (ex. HR Business Partner eller HR Strateg), men kan också leverera snabbare och med större träffsäkerhet. Är behovet mer adminstrativt och operativt (ex. HR Adminstratör eller HR Generalist) kan även detta påverka ert val av konsult.
  • Uppdragets omfattning
    Är det ett kortare vikariat eller ett större förändringsprojekt (ex. omorganisering eller uppköp)? Längre åtaganden brukar ge lägre timpris eftersom det säkerställer ett långsiktigt samarbete.
  • Specialistkompetens
    Behövs det insatser inom exempelvis riktat stöd till chefer, arbetsrätt, rekrytering, processutveckling eller kulturarbete?
  • Flexibilitet
    Hur snabbt behöver ni hjälp och hur mycket kan uppdraget förändras över tid?

Så kan en teambaserad interim HR-lösning ge dig mer värde

Hos Peops Relations arbetar vi ofta teambaserat, vilket innebär att du som kund får tillgång till en laguppställning med flera olika kompetenser under ett och samma uppdrag, vilket dessutom kan vara ett billigare alternativ. Det ger viss möjlighet att växla mellan experter beroende på vad ditt företag behöver just nu:

  • Bygga och effektivisera HR-processer
  • Rekrytera och attrahera ny kompetens
  • Stärka företagskulturen genom utbildningar för chefer eller kanske workshops (inom bland annat AI)
  • Hantera arbetsrättsliga frågor och förändringsarbete

Resultatet?
Du får din externa HR-avdelning till priset av en konsult, där priset kan bli lägre än att låsa sig till en enda person. Det ger dig flexibilitet och trygghet i ett samarbete som anpassas efter just din verksamhets tillväxttakt - eller där det finns behov av snabb omorganisering. Rollen som interim HR kan ha olika karaktär, men säkerställer alltid att den återspeglar företagets nuvarande behov.

Kostnader - och varför rätt lösning är viktigare än priset

Vanligtvis kan kostnaden för en HR-konsult variera från 800kr upp till 2000kr/timmen. Priset baseras på de faktorer som tidigare nämnt, men där vi gärna för en dialog för att kunna hitta en lösning som passar båda parter. När du väljer interim HR är det däremot viktigt att se bortom timpriset. Fundera på:

  • Hur snabbt får ni effekt av insatsen?
  • Hur mycket tid sparar det era chefer och kollegor internt?
  • Vilket värde skapas genom att ha tillgång till flera kompetenser? Kan ni istället fokusera på andra projekt?
  • Är det värt att riskera exempelvis en felrekrytering och därmed tappa fart i tillväxtsarbetet?

Vi på Peops Relations gör alltid en grundlig analys tillsammans med dig för att bygga en strategisk plan som passar just ditt företag, så att du får rätt stöd i rätt tid.

Är ert företag i behov HR-stöd? 

Vare sig ni har ett brinnande behov eller ser att inom snar framtid finns ett behov så finns vi här för dig.

Du kan även boka kostnadsfria HR-samtal med oss där du får bolla dina frågor och utmaningar. Du väljer själv efter samtalet om du tror att det är aktuellt med HR-stöd idag - eller inom snar framtid.

Calle Engström
4/9/2026
Ofta laddar vi inför julledigheten genom att fylla to-do-listan med massor av uppgifter vi vill slutföra innan året är slut. Här delar vi våra tips på hur man borde göra istället!

Nu stundar snart julmys, glöggdoft och tid med nära och kära. Men innan lugnet infinner sig dyker ofta den välbekanta pre-holiday stressen upp, som en liten grinch som kliver in på kontoret lagom till december. De sista arbetsdagarna fylls lätt av ambitionen att avsluta allt, städa både det fysiska och digitala skrivbordet och gå på ledighet med ett "perfekt" tomt bord inför det nya året.

Psychology Today menar dock att denna slutspurt ofta gör motsatt nytta: den ökar stressen, hindrar återhämtning och gör att många startar sin ledighet mer utmattade än utvilade. Det kroppen egentligen behöver är en gradvis nedtrappning. Genom att ge sig själv, och sitt team, tillåtelse att göra mindre inför julen skapas de bästa förutsättningarna för en riktigt vilsam paus.

Vanliga källor till stress inför ledighet:

• Överfulla och överambitiösa att-göra-listor

• Förväntningar på att “hinna klart allt” innan ledighet

• Otydliga prioriteringar

• För många möten och deadlines i december

• En kultur där produktivitet premieras över återhämtning

• Känslan av att behöva vara “duktig” innan man tar ledigt‍


Tre saker att tänka på för en lugnare julavslutning:

• Prioritera endast det mest akuta och låt allt som kan vänta faktiskt vänta till januari.

• Planera en mjukstart på semestern genom att avsluta sista arbetsdagen tidigare.

• Sätt Out-of-Office – och håll fast vid den


För dig som är chef – så kan du hjälpa teamet att varva ner: 🌟

• Tydliggör prioriteringar - Hjälp teamet att se vad som är måste och vad som kan vänta till januari.

• Sänk förväntningarna på att “hinna allt” - Normalisera att inte alla uppgifter behöver vara klara före ledigheten.

• Minska antal möten sista veckan - Uppmuntra till att boka av eller korta ner möten för att frigöra tid och minska stress.

• Uppmuntra återhämtning - Ge klartecken att ta en lugnare arbetsdag eller gå tidigare sista dagen.

Och kanske den viktigaste av dem alla…

• Föregå med gott exempel! - Sätt din egen Out-of-Office, koppla ner och visa att det är okej att vara ledig på riktigt.


När allt kommer omkring handlar julledigheten inte om hur mycket vi hinner beta av innan vi loggar ut, utan om hur bra vi lyckas ge oss själva och varandra utrymme att faktiskt vila. Genom att sänka tempot, tydliggöra prioriteringar och våga låta vissa saker vänta, skapar vi en arbetsmiljö där människor får andas ut istället för att sprinta in i väggen. Så låt tempot sjunka, låt inkorgen vara ifred och låt återhämtningen börja redan nu. Det är en gåva som både du och ditt team kommer ha glädje av långt in i det nya året.

Vi på Peops önskar dig och ditt team en riktigt fridfull, varm och återhämtande julledighet.

Ta hand om er och låt lugnet få ta plats. 🌟

‍

Sara Ekvall
12/16/2025
Varför och vad du bör lära dig av de människor som lämnar ditt företag

Både företag och chefer letar alltid efter sätt att förbättra sig. Feedbacksamtal med anställda hålls regelbundet, men ofta glömmer de bort att använda en grupp som är mycket viktig; människorna som lämnar.


I framstegens värld är ingenting så viktigt som reflektion. Du behöver reflektera för att se tillbaka och se var det finns utrymme för förbättringar. Många chefer och företag utnyttjar redan detta genom att hålla regelbundna återkopplingsmöten och en-till-en-möten, där både medarbetare och chefer öppet berättar om sina erfarenheter. Om du inte gör detta, börja sedan göra det. I morgon. Allvarligt. Det enklaste sättet att förbättra ditt företag är genom att utnyttja dina anställdas kunskap, så låt inte deras talanger gå till spillo. I den här bloggen kommer jag dock inte att uppmärksamma det. I den här bloggen kommer jag att gå in på vikten av feedback från de personer som faktiskt kommer att lämna ditt företag och visa dig vad du kan lära dig av dem.


Låt oss börja med: varför?


Tja, för det första har människor som lämnar ditt företag ingenting att "förlora", så de kommer att vara mycket tillmötesgående med vad de tycker. Vid normala återkopplingsmöten uppmuntras anställda att vara så öppna i förväg som möjligt. Även om detta låter bra, lär oss erfarenheten att anställda kan vara lite tveksamma till att säga allt som de tänker på i rädsla för vedergällning. Denna vedergällningsfaktor är inte närvarande vid en "exitintervju", så din före detta anställd kommer att vara öppen och ärlig.


För det andra är det viktigt att notera att man kan lära sig mycket av anledningen till varför medarbetaren slutar. Det kan vara möjligt att denna nya information hjälper dig att förhindra att andra lämnar av samma skäl. Ofta gör chefer antaganden om varför anställda slutar, istället för att faktiskt fråga och förstå varför de slutar. På så sätt kan de inte effektivt hantera eventuella problem i den interna organisationen. Därför är det viktigt att ta reda på de verkliga orsakerna i en exitintervju.


För det tredje är det viktigt för ditt varumärke som arbetsgivare som en del av medarbetarupplevelsen. I en exit-intervju kan du ta upp alla möjliga ärenden som kräver stängning innan medarbetaren slutar. Kanske finns det konflikter som måste lösas, utrustning som måste lämnas tillbaka eller pågående sekretessklausuler som måste undertecknas. Mest av allt är det ett ögonblick för din medarbetare att reflektera och uttrycka sina tankar och känslor. Det är alltid bra att ge sin medarbetare en känsla av att de blir hörda, men det är ännu viktigare att faktiskt lyssna (och agera).


Fortfarande inte övertygad om att det är viktigt att ha dessa exitintervjuer? Här är ytterligare tio skäl.


Vad ska man fråga?


Som tidigare nämnts är huvudmålet att ta reda på vad motivationen är hos den anställde som slutar, men det är också bra att reda ut andra möjliga problem i din organisation. Så var inte rädd för att ställa kreativa frågor. Förvandla inte intervjun till ett förvärv och stämningen lättsam för att få din före detta anställd att verkligen öppna sig. När du har dessa exitintervjuer är det bra att hålla frågorna enhetliga. Se till att du ställer samma frågor till alla, så att du faktiskt kan använda resultaten. Mer om det senare.


Här är några exempel på frågor som du kanske vill använda:

  • Vad är anledningen till att du lämnar oss? (självklart)
  • Kan du lista några av de tre främsta anledningarna till varför du lämnar oss?
  • Finns det något vi kan förbättra som företag? Prestanda eller kulturmässigt?
  • Finns det något som din egen avdelning kan förbättra?
  • Finns det något som din chef kan förbättra?
  • Om du skulle vara ägare till det här företaget i morgon, vilka skulle vara de fem bästa förändringarna som du skulle göra?
  • Om du skulle gå tillbaka till början av din tid på vårt företag, vad skulle du då ha velat se annorlunda under din tid hos oss?


Vad kommer härnäst? Data.


Nu när du vet varför det är viktigt och vilka frågor du ska ställa, är det dags att komma till den intressanta delen: data. För att få en organiserad datauppsättning måste du försöka standardisera de svar som de tidigare anställda gav för att få en tydlig bild. Till exempel, om du ställer frågan "Varför lämnar du oss?" då kan du få väldigt många olika svar då det är en öppen fråga. Däremot kan du märka de svar som ges så att du kan upptäcka mönster. Svarsetiketter för denna fråga kan vara: "Stämning inom företaget, utvecklingsmöjligheter, utsikter till bättre nytta, personliga skäl" etcetera.


En eller två exitintervjuer ger dig inte tillräckligt med information om du har att göra med eventuella interna problem. Det beror på att det bara kan vara så att paret ex-anställda som du har intervjuat kan hysa agg mot dig. Men om ett visst mönster dyker upp när fler och fler ex-anställda pekar på samma problem, så kan man inte längre gömma sig bakom ursäkten om ett slumpmässigt gemensamt agg. Så volymen är nyckeln här.


Efter att ha haft rätt etiketter och tillräckligt med volym är du redo att analysera data och dra rätt slutsatser för att förbättra ditt företag och ta itu med eventuella problem.


Sammanfattningsvis


Du bör alltid hålla avslutningsintervjuer, inte bara för att det bidrar till medarbetarupplevelsen, utan du kan faktiskt lära av dem. Denna information kan vara värdefull för att behålla din framtida talang, ta itu med eventuellt dolda problem och förbättra ditt företags resultat.

Behöver du hjälp med att hålla exitintervjuer, analysera data eller implementera lösningar på nyupptäckta problem? Kontakta oss och se vad vi kan göra för dig.

Line Thomson
10/8/2022

Kontakta oss för att

utveckla din arbetsplats

Vi är ett team av ambitiösa och engagerade experter som är redo att vägleda och hjälpa dig inom HR - eller som vi brukar kalla det "People Operations".