Chatgpt-4o - 4 saker du behöver veta om den nya AI-tekniken

När vi tänker på kultur tänker vi på HR-avdelningar som koordinerar kulturrelaterade projekt och värdesätter gruppaktiviteter. Kulturen tillför dock mer värde än den ofta krediteras för, även för marknadsavdelningen.

Låt oss säga att du tror att det finns något värde i kulturen, men att det inte är så viktigt för ditt företag. Låt oss till och med säga att du inte bryr dig om den interna atmosfären eller hur produktiva dina anställda är. Låt oss till och med gå så långt och säga att du tror att så länge alla bara gör sitt jobb, finns det ingen anledning att verkligen oroa sig för kultur. Även då, även om du inte bryr dig om dessa interna faktorer, så finns det en annan anledning till varför du bör oroa dig för din kultur: det påverkar direkt ditt varumärke som företag, och kan antingen vara fördelaktigt eller skadligt.

Vänta, va?

Ja, du har läst rätt. Kultur, en intern utmaning, kommer att avgöra hur du kommer att uppfattas externt. Låt oss göra en tankeövning. Tänk på ett slumpmässigt företag du någonsin varit i kontakt med. Hur uppfattade du din interaktion med det företaget? Positiv? Negativ? Och vad har format den interaktionen? Var det det designade marknadsföringsbudskapet på deras hemsida? Deras annonser? Eller var det interaktionen med deras kundservice-, helpdesk- eller säljare? Oftare än inte formas våra åsikter om företag med hur vi interagerat med enskilda anställda. Hur de respektive individerna interagerade med oss ​​är starkt beroende av hur den interna kulturen och värderingarna är uppbyggda. Till exempel, ett företag vars kultur är formad kring att betjäna kunder kommer med största sannolikhet att ha anställda som är trevligare att interagera med, som konsument, i motsats till ett företag vars kultur är formad kring att följa regler. Detta är, i ett nötskal, varför kultur också har betydelse för ditt varumärke.

Men hur fungerar detta i praktiken? Hur kan du ställa in det och vad behöver du göra för att förbättra ditt varumärke?

Grunden

I kärnkulturen är en blandning av individuella beteenden och värderingar. Dessa beteenden och värderingar översätts till hur människor agerar och summan av alla dessa handlingar är vad vi kallar kultur: hur människor beter sig och interagerar med varandra. Det verkar därför som om kulturen är ganska bestämd och att det finns lite som du kan ändra på. Detta är delvis sant; du kan inte helt kontrollera kulturen och den växer ibland organiskt. Men bra beteenden och värderingar kan stimuleras och dåliga beteenden och värderingar kan motverkas. Så du kan inte styra kulturen lika mycket, men du kan knuffa den i rätt riktning (Vill du läsa mer om kraften i nudging? Läs den här artikeln). Detta innebär att du kan forma din kultur mot den önskade interna drivkraften som överensstämmer med ditt externa budskap. Till exempel bör marknadsföringsbudskapet: "vi är servicemästare" stämma överens med det interna värdet "att vara serviceminded". Lätt eller hur? Fel. Att anpassa kulturen är svårt. Det är en tidskrävande process och de inblandade är ofta envisa och svåra att övertyga.

Om du vänder upp och ner på idén kan du också se hur intern kultur kommer att påverka ditt marknadsföringsbudskap. Om du har giftiga värden inom din kultur kommer detta också att översättas i hur din bild kommer att föras utåt. Till exempel, om regler kommer först och kunder alltid kommer i andra hand, då kommer dina kunder att märka detta när de interagerar med människorna inom ditt företag. Så även om kultur och marknadsföring verkar vara världar skilda från varandra, är de faktiskt nära besläktade och sammanlänkade.

Om du fortfarande tror att det här är löjligt, tänk sedan tillbaka på tankeövningen. Fundera på hur din uppfattning formades, vem som var inblandad och vad de gjorde. Du kan dra tillbaka deras handlingar till motiv som formas av beteenden och värderingar. Det är kultur.

Att få det rätt

Vad händer när din kultur faktiskt är i linje med ditt marknadsföringsbudskap? Jo när kultur och marknadsföring hänger ihop och kompletterar varandra, det är då man utnyttjar kulturen till fullo. Resultatet märks ofta i ökad kundnöjdhet. Beroende på din kultur, marknadsföring och mål kan det antingen: driva försäljning och/eller förbättra service och/eller utöka verksamheten och mycket mer. Kultur kan motivera dina anställda att gå utöver och att nå mål som verkar ouppnåeliga. Eftersom dina anställda känner sig delaktiga i något som är större än de själva och budskapet som ditt varumärke visar, kan de skapa något större än bara summan av deras ansträngningar. Låter detta fortfarande lite vagt och flummigt? Forbes har rankat 50 företag med en fantastisk kultur (läs mer här). Vad ser vi? I topp 4 finns 3 företag (Microsoft, Zoom & Google) som är extremt framgångsrika i sin bransch. Detta är till stor del tack vare deras enastående kultur som motiverar deras anställda på ett positivt sätt. Deras stimulerande kultur ökar samarbetet, kundnöjdheten, servicen, men viktigast av allt: tillväxten för företaget de arbetar för.

Sammanfattningsvis

Så var står vi? Tja, för det första är det viktigt att upprepa mantrat: kultur äter strategi till frukost. Vikten av kultur kan inte överskattas nog, inte bara för din interna atmosfär utan också för ditt externa varumärke. HR måste här spela en mer central och styrande roll inom ett företag och inte bara "det där kontoret där de sköter administrationen och sånt". VD:ar och direktörer måste göras medvetna om detta eftersom de behöver ge HR en mer central roll. Man ser att detta redan skett på företag med en blomstrande kultur. Nu är det svårare att förklara hur man ställer in det, främst eftersom det är helt beroende av situationen och miljön i ditt företag.

Om du vill ha mer information om hur du låser upp kulturens kraft för ditt företag, kontakta oss då och se vad vi kan göra för dig!

Några tankrar från Ellen, konsult hos Peops Relations:  

När jag började jobba som konsult inom People Operations insåg jag snabbt att jag behövde bli bättre på att ge mig själv de bästa förutsättningarna att lyckas på jobbet. Tempot var högt, arbetsuppgifterna nya och kontexterna många. Ett otroligt spännande och givande arbete där man sällan vet vad nästa vecka kommer att ge.

Som en person som gillar att "ha koll på läget" stod jag dock inför en utmaning i en vardag med snabba förändringar och context-switching. Känslan av att inte har kontroll över min arbetssituation och att arbetsuppgifterna valde mig istället för att jag valde dem, stressade mig. Säkert finns det fler som känner igen sig i detta och vi vet alla att stress, oavsett orsak, blir skadligt för oss i längden. Långvarig stress är inte bara ett hot mot vårt välmående och vår produktivitet på jobbet, vi riskerar också att få negativa konsekvenser på vår hälsa såsom sämre inlärningsförmåga, sämre minne och nedsatt immunförsvar.

För att undvika detta började jag att testa mig fram för att skapa bättre förutsättningar för mig, och ett år senare testar jag fortfarande. Med utgångspunkt i hur vi som människor fungerar, vad vi behöver och vad som faktiskt funkar, kan fyra centrala delar sammanfattas i en modell som vi kallar PEPP-modellen (prioritera, engagera, planera och pausa).

Vad är PEPP modellen?

PEPP modellen är en sammanfattning om vad forskning säger om fokus och hälsa på jobbet. Den fokuserar sig på prioritering, planering, engagemang, och fysisk hälsa. Den följer en flertal studier som pekar på vikten av minimeringar av context switching och att röra sig på jobbet, samt dess relation med att prestera på jobbet.  

Prioritera: En prioriteringsövning som har hjälpt mig är att ställa frågan: Vad är EN uppgift som jag måste få gjort idag? Vad är det som jag, i slutet av den här dagen (eller veckan) kommer vara mest nöjd med att ha åstadkommit? Utifrån det planerar jag och fördelar mina resurser. På så sätt, när dagen eller veckan är slut, kan jag fortfarande känna mig nöjd även om “att göra lista” aldrig tar slut.  

Engagera:  Vad får mig engagerad? Vad är viktigt för mig att må bra och lyckas på jobbet? Hur ofta ställer du dig den frågan? Det räcker inte att reflektera över det på det årliga medarbetarsamtalet. Vi behöver själva proaktivt jobba med vårt engagemang för att förstå vad som är viktigt för oss och aktivt skapa de förutsättningar som vi behöver. Jag har testat att avsätta en kvart varje fredag för att reflektera över min vecka (vad har fungerat bra och vad kan fungera ännu bättre nästa vecka). Det har hjälpt mig att förstå mig själv bättre och vad jag behöver för att lyckas ännu bättre nästa vecka.

Planera: Boxa in uppgifter i kalendern och gör en plan för veckan. Identifiera eventuella kritiska dagar och se till att tid finns för pauser. Fundera över när maximalt fokus kommer krävas och vad som kommer att ge och ta energi under veckan. Vid planering, utgå från de tidigare punkterna: vad är mitt fokus och vad behöver jag för att lyckas?  

Just nu testar jag en mötesfri dag hemifrån i veckan för att få en dag där jag ostört kan jobba med arbetsuppgifter som kräver högsta fokus – det funkar utmärkt för mig och mina behov.  

Pausa: och rör på dig! Regelbundna pauser där vi rör på oss är ett måste för att ta hand om kroppen och behålla fokus. Jag själv märker av det tydligt de dagar jag slarvar, kroppen är stel och jag är tröttare. De dagar jag jobbar hemifrån och vet att jag naturligt inte kommer att gå lika mycket ser jag till att komma ut på en promenad under dagen. Under långa möten är jag den som ställer mig upp och gör yoga-rörelser.  

För att få till rörelsepauser är en övning som funkar för mig att sätta en timer på 25 minuter och oavsett vad jag gör just när timern är slut, går jag upp och tar en bensträckare. Detta är inte bara en effektiv metod för att få in rörelse, utan även för att behålla fokus på en arbetsuppgift.

‍Vi tror inte att det finns ett arbetssätt som funkar för alla, istället måste man testa sig fram. Vissa saker är roliga att testa på i en viss tid, andra saker funkar inte alls. Ibland orkar/hinner/glömmer man bort att prioritera sig själv. Och det är okej. Så länge vi studsar tillbaka och fortsätter med hållbara vanor. Arbetslivet är långt och det är vår bestämda uppfattning att arbetslivet ska vara en plats där hälsa och välmående prioriteras. Mår vi bra så presterar vi bra. Tänk PEPP!

‍

Källor:  

How Much Time and Energy Do We Waste Toggling Between Applications? (hbr.org)  

The Biggest Culprit Behind Your Lagging Productivity: You (forbes.com)  

To Improve Your Work Performance, Get Some Exercise (hbr.org)

‍

‍

Peops Relations bjuder med jämna mellanrum in till att nätverka med kollegor i branschen. Under året har Peops Relations bjudit in till flera event och under denna december-fredag bjöd vi in till lunch och pratade om AI:s plats i våra framtida organisationer. I rummet fanns allt från VD, CHRO, HR-chefer och andra intressenter som vill dela erfarenheter sinsemellan. Företag på plats var bl.a. Adidas, Storytel, Q-linea, Talendary - och dessutom SLU, Livsmedelsverket, Uppsala Kommun & Stockholm Stad, m.fl.

Lunchen inleddes med nätverkande och att hitta plats vid sitt bord. Inledningsvis fick Calle Engström & Rolf Kusch från Peops Relations ge en trendspaning om AI där det konstaterades att norden (och framförallt Sverige) halkar efter i AI-utvecklingen. Deltagarna på plats fick diskutera hur deras organsiationer ser på AI (och även inkluderat chatbottar som CHatGPT som står för Generativ AI) och vad de tror behövs för att sätta fart på utvecklingen. Sammanfattningsvis var rummet alltid fyllt av dialog - aldrig en tyst sekund. Vilket bara betyder en sak - detta är ett ämne som berör oss alla.

Vi tackar samarbetspartner HR-Svepet och alla som deltog och hoppas att vi ses på nästa nätverkslunch. Vill du veta när nästa event äger rum? Kolla in vår event-sida, här har vi olika event och bjuder även in externa talare (Nils Janse, Frida Mangen, m.fl) och framförallt - följ oss på Linkedin.