Minuter
AI inom HR
Publicerad
September 30, 2024

Rapportsummering av "Svenskar & AI" - Hur bekanta är vi med AI?

Tidigare i år släppte internetstiftelsen sin rapport om svenskar och deras relation till AI. Rapporten visar på att svenskar är fortsatt försiktiga med användning av AI. Störst genombrott har AI bland unga.
Författare
Calle Engström
People Partner
Gå med i nyhetsbrevet
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Dela

AI välkomnas mer av unga

AI har snabbt klivit in i svenskarnas vardag, och det är tydligt att vi befinner oss mitt i en digital revolution. Enligt den senaste rapporten "Svenskarna och internet 2024" har hela 29% av svenskarna nu använt ChatGPT, och den siffran stiger till 70% bland unga i åldern 12–19 år. Detta visar att AI-teknologin inte bara är en fluga utan en kraft som snabbt förändrar hur vi lär oss, arbetar och kommunicerar.

AI på arbetsplatsen

Vi ser AI göra intåg på arbetsplatser runt om i landet, med 31% av svenskarna som redan använder AI i sitt dagliga arbete. För studenter är det ingen skillnad – 15% använder AI-verktyg för att förbättra sina studieresultat. Men frågan kvarstår: Är AI här för att hjälpa oss att bli mer effektiva och hur kommer arbetsmarknaden att förändras? En sak är säker. Vi ser vi ett skifte av att AI kommer kompetensutveckla oss - och inte ersätta oss.

AI och integritet

AI:S framväxt innebär också att vi lämnar efter oss ett digitalt fotavtryck. Allt från våra sökningar online till våra köpbeteenden och resvanor analyseras av AI-algoritmer. Enligt rapporten känner 61% av svenskarna till att deras digitala data används, men många är osäkra på hur detta påverkar deras integritet. Faktum är att bara 4% av svenskarna anser att det är viktigare att värna om medborgarnas personliga integritet än att ge polisen tillgång till privata konversationer online.

Vilken roll har AI i framtiden?

AI-tekniken växer snabbare än vi någonsin hade kunnat ana, och vi står inför både fantastiska möjligheter. Svenskarna behöver dock fortfarande anamma AI alltmer i sin vardag. Det finns annars en betydande risk att Sverige halkar efter i utvecklingen. De företag som tidigt anammar AI kommer få betydande fördelar i strategiska utvecklingen av deras arbetsplats.

Så hur börjar jag använda AI?

AI behöver inte vara svårt. Det gäller att hitta enkla uppgifter i vardagen som du upplever tar mycket tid att administrera. Det kan vara summeringar, översättningar eller utkast för policys eller liknande dokument - prova dig fram! Vill ert bolag få en grundlig - eller mer avancerad - genomgång av ChatGPT så kan vi varmt rekommendera vår skräddarsydda workshop inom AI, läs mer här.

---

Du kan läsa rapporten i sin helhet här.

Att göra fallet för HR på en strategisk C-nivå; låt oss marknadsföra våra HR-chefer till VD:ar

Tiderna förändras, inte produkterna, inte maskinerna, men vårt mänskliga kapital är vårt unika försäljningsargument. Så varför är då den viktigaste funktionen i ett företag inte upptagen av en HR-professionell?

I den här bloggen vill jag öppna en ny diskussion. De högsta funktionerna i företag är ofta upptagna av yrkesverksamma som ofta har sin specialisering inom ett visst yrke, det är ofta specialiteter inom: försäljning, produktivitet, själva produkten och ibland även ekonomi.

Det är dock väldigt sällsynt att vi ser en HR-proffs på den högsta plats i ett företag (läs: aldrig). Varför är det så? Jag skulle hävda att HR har den viktigaste rollen i ett företag på 2000-talet och därför verkar det bara naturligt att någon med HR-affinitet har det högsta ämbetet.

Det högsta ämbetet – en kort historia

Historiskt sett var de högsta funktionerna i tidigare samhällen antingen rankade efter "födelserätt" eller ålder. En prins föddes för att bli kung och en bondeson föddes för att bli bonde. Dessutom hade den äldre brodern (eftersom vi då inte ens pratar om jämställdhet mellan könen) ofta den högsta aktningen i familjen.

När vi förvandlades från ett feodalt samhälle till ett kapitalistiskt samhälle förändrades också vår ordning på vem som har den högsta funktionen och varför. Födelserätt och ålder gjorde plats för privat egendom och kapital. I början av vårt kapitalistiska samhälle var det människorna som var skickligast i sitt yrke (hantverkare, hantverkare och skrån) som hade de högsta ämbetena i sina organisationer.

Med den industriella revolutionen i full kraft var dessa proffs tvungna att ta plats åt de människor som kunde mest om maskiner och produktion. Efter andra världskriget var dessa massproducerande proffs tvungna att ta plats för produktivitetsproffs. Genomsnittlig produktion och effektivitet blev många företags drivkraft att överträffa konkurrenterna.

Kort därefter krävde kapitalismens guldålder yrkesverksamma som visste hur man hanterade flöden av pengar. Den högsta sysselsättningen blev relaterad till finansiell specialisering. Snabbspolning till aktuell dag, det högsta kontoret är ofta relaterat till specialisering när det gäller försäljning, produktivitet, själva produkten eller ekonomi. VD-poster är, oftare än inte, upptagna av någon som har en teknisk skicklighet.

Vad är viktigt?

Låt oss göra en sammanfattning av vad vi har haft hittills; vi valde våra ledare baserat på: födelserätt, ålder, hantverk, färdigheter relaterade till produktion, produktivitet, ekonomi, försäljning och själva produkten. Saknar vi något? Det tror jag att vi gör.

Nu på 2000-talet verkar humankapital vara den viktigaste tillgången för de flesta företag. Människorna som går i våra korridorer, säljer och producerar våra produkter, underlättar ekonomi, logistik och inköp, det är människorna som är det bankande hjärtat i en organisation. De är våra unika försäljningsargument. Det har inte gått obemärkt förbi. Fler och fler företag är upptagna med att försöka behålla och utveckla sin talang, och fler och fler företag startar för att tillhandahålla medel för att göra det. Särskilt i nischbranscher, alla branscher som arbetar på distans med mjukvara och industrier som kräver specifika färdigheter (jag tror att detta fångar hela vår ekonomi), vet arbetsgivare hur viktigt det är att behålla och utveckla sin talang.

Av detta kan jag bara sluta en sak, det viktigaste fokuset för våra företag nu bör vara de människor som arbetar i dem. Det betyder att vi behöver ledare och VD:er som inte bara förstår HR, utan som också är skickliga inom HR-världen.

Byter fokus

Varför skulle du gå igenom besväret att hitta en VD som har fokus på HR? Varför kräver vi sådan betoning? Jo, för att varje gång innan oss också krävde förändring och nya idéer utifrån vad som var viktigt på den tiden. Nu gick vi in ​​i en era där den viktigaste delen av vårt företag är baserad på våra medarbetare och deras, ofta oersättliga, talanger. Samhället är fokuserat på att låta var och en utveckla sin talang för att maximera vår produktion. Skolor, universitet, utbildningscentra, de vet alla vikten av ett utvecklingsfokuserat tillvägagångssätt. Därför är det dags att företag antar samma fokus, vilket kräver samma typ av ledare.

Det är därför viktigt att våra framtida vd:ar inte bara förstår en rekryteringsprocess, utan att de kan bygga upp en hel talangförvärvsstrategi. Att de inte bara kan se värdet av teambuildingövningar, utan att de förstår hur man formar och skapar kulturell förändring. Att de inte bara är intresserade av att utbilda sina anställda att hålla sig uppdaterade med teknologier, utan att de kan forma bana och utvecklingsplaner för att ge möjligheter till tillväxt.

Kort sagt, det räcker inte längre att våra ledare kan och gör grunderna. Det är dags att HR tar sin rättmätiga plats i centrum av ett företag vars främsta unika försäljningsargument är dess medarbetare. Det är dags att vi accepterar att centrum i vår tid tillhör HR och utveckling, men det betyder också att det är dags för våra HR-proffs att ta steget upp. Det räcker inte med att stå i kö och ”erbjuda service när man blir tillfrågad”, HR-avdelningar behöver förvandla sig från administratörer till proaktiva chefer.

Vi måste hitta värde som vi kan bidra med till våra arbetsgivare. Hitta kulturella problem och lös dem, utveckla utbildnings- och utvecklingsstrategier och stärka våra medarbetare att vara medmästare. Det är bara genom att göra det som HR lyfts till strategisk betydelse och som vi får ledare som förstår och är skickliga inom HR-området.

Sammanfattningsvis

För mig är det bara tydligt att nästa generation av nya ledare har en bakgrund inom HR. Vi är i stort sett överens om att vårt humankapital i vidaste bemärkelsen är den viktigaste aspekten av vårt företag. Vi rekryterar, coachar, utbildar och utvecklar våra medarbetare, men för att verkligen sticka ut för våra medarbetare behöver HR lyftas till strategisk betydelse. Därför tror jag att vi behöver ledare som förstår denna betydelse och har förmågan att göra det.

Line Thomson
10/19/2022
Olika team arbetar med varumärke och kultur, men de är två sidor av samma mynt

Varumärke och kultur är två separata dimensioner som ofta drivs av separata team. Detta är problematiskt eftersom många företag inte inser att varumärke och kultur är en del av samma process. Så varför är varumärkesbyggande och kultur en del av samma process?

I de flesta organisationer drivs varumärkesbyggande av marknadsavdelningen medan kulturprojekt drivs av People (HR)-avdelningen. Ofta kommunicerar dessa två kontinuerliga projekt (och deltagare) lite eller inte alls med varandra, och det beror på att de uppfattas som separata projekt. Detta går emot vår vision om vad varumärke och kultur är och hur de kan förstärka varandra. Vi tror att ett varumärke bestäms av kultur och att korrekt visning av ett varumärke kommer att förstärka den interna kulturen. I den här bloggen kommer jag att bedöma de två ämnena och visa hur de flätas samman.

Branding

Varumärke är en integrerad del av marknadsföring. Varumärke är ett sätt att styra hur omvärlden uppfattar ditt företag och hur de interagerar med ditt företag. Varumärken kan vara väldigt personliga, väldigt stilrena, väldigt edgy, väldigt transformativa, you name it – och det finns där ute. Smakerna från olika märken är oändliga, vilket inte är förvånande eftersom varje företag försöker sticka ut från mängden genom att skapa sin egen unika identitet. Det är därför det inte är förvånande att marknadsavdelningar fokuserar på att skapa en egen "varumärkesidentitet" komplett med egna färger, värderingar, berättelser, slogans och andra komponenter för att skapa ett eget distinkt varumärke.

Även om det är viktigt att skapa ett distinkt varumärke är det nästan lika viktigt att kommunicera detta varumärke till omvärlden. Du kan ha en vacker varumärkesidentitet, men om ingen vet om det, då är det praktiskt taget värdelöst. Med andra ord måste du göra konsumenter/potentiella kunder medvetna om ditt varumärke. Denna del av marknadsföring kallas, inte överraskande, "varumärkeskännedom" som i princip fokuserar på alla olika kanaler genom vilka du försöker informera världen där ute om din varumärkesidentitet.

Som du kan föreställa dig är det enorma uppgifter, inte bara att definiera ett starkt varumärke som verkligen sticker ut och övertygar konsumenter/potentiella kunder, utan också för att sedan få ut ditt budskap. Det är upp till din marknadsavdelning att korrekt formulera och distribuera budskapet som ditt varumärke vill förmedla.

Kultur

Nu övergår vi till kulturen. I sin kärna är kultur kombinationen av alla individuella värderingar och beteenden hos människorna inom ditt företag. Detta påverkas delvis av dina organisatoriska värderingar, men också av individuella övertygelser. Kultur är därför inget som man helt kan kontrollera, man kan bara delvis styra den. Med varje ny person som går med i ditt team, eller varje person som lämnar ditt team, förändras din kultur delvis. Så i någon mening är kultur något du inte kan kontrollera. Däremot kan du stimulera vissa beteenden och demotivera andra. På så sätt kan du flytta kulturen i rätt riktning.

Din kultur avgör mycket på hur dina medarbetare kommunicerar och beter sig internt, men också hur de kommunicerar och beter sig mot omvärlden. Dels avgör därför din kultur hur omvärlden uppfattar ditt företag och ditt varumärke. Detta antyder hur kultur och varumärke är mycket sammanflätade.

Samma mynt

Så hur är kultur och varumärkesbyggande en del av samma process? Tja, helt enkelt är varumärkesbyggande en process som avgör hur du uppfattas i omvärlden och kulturen avgör hur dina anställda interagerar med omvärlden. I grund och botten är de därför båda en del av samma process: interaktioner med omvärlden.

En organisation är dess folk. Jag tror att varumärkesbyggande bör börja med att bedöma din interna kultur. Du måste först veta vad din interna kultur står för innan du kan skapa ett varumärke därefter. Varför? Enkelt: konsistens. Till exempel: du kan skapa en vacker varumärkesidentitet som talar om hur kundfokuserad din organisation är, men låt oss anta att dina anställda är snarare mer fokuserade på att skapa de bästa produkterna (produktfokuserade). Om din kund interagerar med dina representanter, som har en annan attityd än vad ditt varumärke annonserar, kan detta göra dem besvikna eller upprörda, eller ännu värre; det kommer att göra din varumärkesidentitet tvivelaktig, föga övertygande eller till och med otrolig.

Å andra sidan, att ha en varumärkesidentitet som inte överensstämmer med den interna kulturen orsakar också vissa problem. Du kommer snart att upptäcka att dina anställda inte tror mer på det budskap du förmedlar till dina kunder/klienter och att de blir missnöjda över att företaget verkar bli mer och mer ur kontakt med sina egna anställda och den interna kulturen . Detta kan leda till olycka, improduktivitet och till och med med människor som ringer sig sjuka eller slutligen lämnar företaget.

Så vad ska man göra?

1. Ta reda på vad din kultur är.

Som med alla kulturprojekt är det första steget att bedöma din nuvarande kultur nyckeln. Försök att använda medarbetarundersökningar för att ifrågasätta dina medarbetare vad de värdesätter i sitt arbete, hur de känner sig knutna till sina kollegor och vad som motiverar dem att komma till jobbet. Fråga dem hur de kommunicerar mot varandra, om de känner sig fria att säga ifrån under möten, om de värdesätter kreativitet, hur de upplever ledarskapet; och många andra frågor. Försök ta reda på hur de fungerar (tillsammans) och vad som motiverar dem att arbeta (tillsammans).

(valfritt) 2. Motivera önskade beteenden/demotivera oönskade beteenden

Om du märker att det finns många oönskade beteenden, bör du försöka motivera önskade beteenden och demotivera oönskade beteenden. Använd workshops, brainstormingsessioner och tidiga användare för att hjälpa människor att se hur individuellt och gruppbeteende påverkar varumärket på ett positivt (eller negativt) sätt. Ta fram deras önskan att bygga en stark unik kultur och varumärke. Under dessa sessioner bör du få en bättre enhetlig bild av vilka beteenden alla vill motivera. Detta är också tillfället att ta den ledande rollen och föra människor i rätt riktning för att börja anta önskat beteende.

Från dessa sessioner ska du också kunna förverkliga organisatoriska värderingar. Att arbeta nerifrån och upp: individuella beteenden kan generaliseras i ett par delade attityder, som i sin tur kan generaliseras och lyftas fram i organisatoriska värderingar.

Glöm inte att organisatoriska värderingar föreskriver beteenden. Det här är saker du gör. Därför bör dina organisatoriska värderingar vara genomförbara.

3. Skapa en varumärkesidentitet som är i linje med din kultur och främja den.

Nu när du har tagit reda på vad din interna kultur står för är det dags att skapa en varumärkesidentitet kring den. Det här är din marknadsavdelnings uppgift, men de måste fortsätta koppla sina meddelanden till den interna kulturen. Om det inte stämmer överens, då säger du en sak medan du gör en annan. När din varumärkesidentitet är etablerad och anpassad till din interna kultur, känn dig fri att marknadsföra den på vilket sätt du tycker är lämpligt.

4. Fira, fira, fira!

Jag förstår inte varför företag fortsätter att glömma detta steg. När du har skapat rätt kultur, rätt varumärkesidentitet och du har börjat marknadsföra den, fira detta med alla inblandade! Presentera resultaten, visa det nya polerade varumärket och hur du marknadsför det mot omvärlden. Medan du presenterar detta för dina anställda, påminn dem om hur viktigt deras bidrag var i den kulturella bedömningen och hur de också har skapat sitt varumärke. Det är lika mycket deras prestation som det är din marknadsavdelnings prestation. När allt kommer omkring är ditt varumärke ditt företag och ditt företag är ditt varumärke. Alla bidrar till det, så varje individ är nyckeln. Få dina medarbetare att känna sig delaktiga i denna resa och få dem att känna att de har bidragit till denna process. Detta kommer att förbättra din övergripande kultur, interna atmosfär och anslutning mellan dina anställda.

Sammanfattningsvis

Varumärke och kultur är en del av samma process. Kultur är en integrerad del av varumärkesbyggande, och du kan inte skapa ett solidt varumärke utan att först förstå din kultur. Därför skulle jag hävda att varje varumärkesprojekt bör anpassa sig till den interna kulturen. Om ditt varumärke inte stämmer överens med din kultur blir det föga övertygande och otrovärdigt i längden. Vill du byta varumärke? Eller vill du finjustera din varumärkesidentitet? Börja titta mot din interna kultur och du kommer att hitta din vägledning för hur du kan förändra ditt varumärke och den övergripande uppfattningen av ditt företag till det bättre.

Line Thomson
8/30/2022
Vet du vad ditt ansvar som chef innebär när det gäller arbetsmiljön? Många chefer är osäkra på var gränsen går mellan allmänt ledarskap och juridiskt ansvar. Här får du en tydlig genomgång av vad som gäller och hur du praktiskt arbetar med arbetsmiljöfrågor.

Som chef har du ett stort ansvar för arbetsmiljön på din arbetsplats. Men vad innebär det egentligen? Och vad händer om något går fel?

Vad säger lagen om chefens ansvar?

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Som chef representerar du arbetsgivaren och får därmed ett direkt ansvar för dina medarbetares säkerhet och hälsa.

Ditt ansvar omfattar:

  • Att förebygga ohälsa och olyckor samt säkerställa en trygg fysisk och psykosocial arbetsmiljö
  • Att se till att lagar, föreskrifter och interna riktlinjer följs i praktiken
  • Att agera snabbt när risker, brister eller varningssignaler uppstår

Det räcker inte att bara veta om problemen. Du måste aktivt arbeta för att förebygga och åtgärda brister.

Konkreta åtgärder du måste vidta

Rekommendation här brukar vara att börja med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är inte bara en byråkratisk övning - det är ditt verktyg för att skapa en bra arbetsplats.

Regelbundna riskbedömningar

Du ska regelbundet undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen. Det gäller både fysiska risker som halka och fall, och psykosociala risker som hög arbetsbelastning eller dålig kommunikation.

Tänk på att riskbedömningar inte är något du gör en gång om året. De ska göras kontinuerligt, särskilt när:

  • Förändringar i organisation, arbetssätt, arbetsuppgifter eller arbetsbelastning
  • Införande av nya system, verktyg eller lokaler
  • Olyckor, tillbud eller återkommande signaler om stress eller ohälsa

Skapa rutiner för rapportering

Dina medarbetare måste känna sig trygga med att rapportera problem. Här kan du förslagsvis skapa tydliga kanaler för både formell rapportering och informella samtal.

Viktigt att komma ihåg: Ingen ska behöva vara rädd för att påpeka brister. Tvärtom - det visar på engagemang och omtanke om arbetsplatsen.

När du kan bli personligt ansvarig

Som chef kan du i vissa fall bli personligt ansvarig om något går fel. Det händer framför allt när:

  • Du känner till risker men inte agerar eller följer upp
  • Arbetsmiljöarbetet saknar struktur, dokumentation eller tydligt ansvar
  • Allvarliga incidenter sker till följd av försummelse eller passivitet

Personligt ansvar kan innebära böter eller i allvarliga fall fängelse. Men det viktigaste är förstås att förebygga så att olyckor aldrig händer.

Dokumentation är din vän

Dokumentera allt du gör inom arbetsmiljöområdet. Det skyddar både dig och dina medarbetare. Därför är det viktigt att spara och dokumentera:

  • Riskbedömningar, handlingsplaner och uppföljningar
  • Tillbud, olyckor och vidtagna åtgärder
  • Viktig kommunikation i arbetsmiljöfrågor

Praktiska tips för bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete behöver inte vara komplicerat. Ofta handlar det om sunt förnuft och att lyssna på sina medarbetare.

Börja med det enkla:

  • Ha löpande dialog med medarbetare - inte bara på formella möten
  • Följ upp arbetsbelastning och mående, inte bara leverans
  • Ta tidiga signaler på allvar och agera innan problemen växer

Kom ihåg att en bra arbetsmiljö inte bara handlar om att följa lagen. Det handlar om att skapa en arbetsplats där människor mår bra och kan prestera sitt bästa.

Behöver du stöd med arbetsmiljöfrågor?

Arbetsmiljöansvar kan kännas överväldigande, särskilt för nya chefer. Men du behöver inte hantera allt själv.

Vill du få hjälp att sätta upp rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete? Eller behöver du stöd med en specifik situation?

Boka ett kostnadsfritt samtal med oss på Peops Relations. Vi hjälper dig att skapa en trygg och hälsosam arbetsplats - både för dina medarbetares skull och för att du ska känna dig säker i din chefsroll.

Jenny Gyllensten
1/12/2026

Kontakta oss för att

utveckla din arbetsplats

Vi är ett team av ambitiösa och engagerade experter som är redo att vägleda och hjälpa dig inom HR - eller som vi brukar kalla det "People Operations".